SÖK
MENY
Dags för rond två – det är nu som det riktiga valet sker
Det är nu det börjar! Det slog Alexander Stubb fast på valkvällen, när det stod klart att det är han, och den stora Ålandsfavoriten Pekka Haavisto som gör upp i rond två. Och hur kommer den stora gruppen Sannfinländare, som nu står utan egen kandidat, att rösta då alternativen är en finlandssvensk och en öppet homosexuell?
”Stubb tog hem första ronden … men Åland vill ha Haavisto”
Så löd rubriken på första sidan av måndagens Nya Åland, som såklart var fullmatad med rapportering från söndagens presidentval.
Det gick det alltså som många förutspått och de två riktiga toppkandidaterna Alexander Stubb (Saml) och Pekka Haavisto (valmansförening) tog sig vidare till presidentvalets andra omgång, med 27,2 respektive 25,8 procent av rösterna. Stubb tog hem vinsten i landet som helhet, men om de åländska väljarna fått bestämma skulle Haavisto gått raka vägen och blivit Finlands nya president redan i omgång ett med 50,4 procent av rösterna.
Ett resultat han själv uppmärksammade i sitt tacktal direkt på valkvällen, men som också annars väckt intresse utanför Åland. Inte minst eftersom landskapet, vid sidan av Åbo, sticker ut i Svenskfinland där Stubb överlag dragit mest röster.
Sannfinländarnas kandidat och tidigare partiledare Jussi Halla-aho klättrade starkt i opinionsmätningarna mot slutet av valkampanjen. Han landade på en tredjeplats, med 19 procent av rösterna, vilket av många experter lyfts som en stor framgång då Sannfinländarna aldrig tidigare legat på sådana siffror i ett presidentval.
Nio kandidater har alltså blivit två. Motsvarande hälften av väljarna ska nu hitta sig någon ny favorit och därtill bry sig så mycket att man tar sig till vallokalen.
Utgår man från hur den politiska kartan ser ut ”till vardags” skulle Stubb vara den som går segrande ur matchen, eftersom finländska väljare röstar mer borgerligt och överlag rört sig mer högerut.
Lektor Thomas Karv, som doktorerat i statsvetenskap vid Åbo Akademi, intervjuades i gårdagens Nya Åland och är övertygad om att Stubb är den som lyckas fånga in de flytande rösterna.
– Jag har gjort matematiken och jag ser ingen realistisk väg för Pekka Haavisto att bli vald, säger han.
Den tesen får även stöd i Helsingin Sanomats färska mätning, som publicerades i går. Där får Stubb ett stöd på 57 procent, medan 43 procent skulle rösta på Haavisto.
Men med nästan två veckor kvar till nästa valdag, och eftersom den finländska presidenten står över den vanliga partipolitiken, och väljare i presidentval inte alls beter sig som i andra val, kan den 11 februari ändå bli spännande.
Sent i söndags, när den första valdagen var över, stod det klart att de sju utslagna kandidaterna inte ville ”testamentera” sina röster. Det ligger dock nära till hands att tro att vänsterns Li Anderssons nästan 5 procent och Socialdemokraternas Jutta Urpilainens dryga 4 procent kan hamna hos Haavisto, men hur alla de övriga väljarna sedan väljer att göra är inte glasklart.
I första omgången var det till exempel många som annars röstar på Centern som röstade på Haavisto, enligt Yles rapportering. Det antyder att det inte är säkert att egna centerkandidaten Olli Rehns dryga 500 000 nu flytande röster per automatik hamnar hos borgerliga Stubb.
Och trean Halla-aho, med sina cirka 615 000 röster, var tydlig med att den som tidigare röstat på honom nu kunde rösta på vem som helst av de två kvarvarande kandidaterna.
”Kanske står valet för dem mellan pest och kolera. Frågan är om de alls kommer att rösta”, skriver Svenska Yles politiska reporter Magnus Swanljung i sin analys på valkvällen.
Det återstår alltså att se om andra omgången lockar lika många väljare. Ponera att många sannfinländska väljare inte kan förmå sig att rösta på vare sig Stubb eller Haavisto. Då har vi kanske ett valdeltagande som är 15–20 procentenheter lägre. Genast får alla andra röster än mer betydelse.
I första omgången förhandsröstade rekordmånga, och även totalt sett slogs något av ett rekord. Valdeltagandet på 74,6 procent är det högsta på väldigt länge, och beskrivs gång på gång som en framgång för demokratin. Åland var, sin vana trogen, sämst i klassen med ett valdeltagande på 64,7 procent. Men det är ändå en klar förbättring mot presidentvalet 2018, då vi låg på 59 procent.
Men nu är det alltså dags igen. I dag inleds förhandsröstningen inför omgång två och den riktiga valdagen är alltså söndag 11 februari. Även om det är ytterst tveksamt att det blir så tajt att vi 28 426 röstberättigade i landskapet Ålands valkrets skulle vara väljarna som avgör valet är det dags för de omtalade soffliggarna att stiga upp och dra sig till vallokalen.
Att Åland visar intresse när nästa president väljs är viktigt. Både för det mer informella och symboliska värdet av en god kontakt, men även då presidenten ensam är den som ytterst kan både hjälpa och stjälpa när det kommer till självstyrelsens kärna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
