SÖK
MENY
Demokratin på tillbakagång, varför?
Gissa hur många av världens länder som är fullvärdiga demokratier. Minst hälften? 24 av 167 länder på listan! Detta enligt ett demokratiindex som har tagits fram av brittiska The Economist.
Vad är nu detta? Vi kan säkert alla räkna upp betydligt fler demokratier än så. Det gör också The Economist, men man delar in länderna i fullvärdiga demokratier, demokratier med anmärkning, hybriddemokratier och auktoritativa stater. Demokratierna med anmärkning är 48, så läget är inte helt mörkt. Men demokratin backar.
Det var en rubrik ”Demokratin under hot” i en finsk tidning som väckte mitt intresse. Där hänvisades till den amerikanska tankesmedjan Freedom House, som i 50 år har följt utvecklingen av politiska och mänskliga fri- och rättigheter i 210 länder och regioner. I rapporten för fjolåret konstateras att friheten i demokratiska länder världen över har minskat 17 år i följd.
Vi har på nära håll sett att både Polen och Ungern har stramat till kring demokratin och nu är samma på gång i Israel. Hur går det med yttrandefriheten om rättsväsendet är underställt den politiska makten? Illa, mycket illa om man inte tycker som makthavarna. Det har vi också sett på nära håll.
Demokrati är det bästa system vi vet, så hur går det till när ”fel” personer kommer till makten och kan hålla sig kvar genom att inskränka på medborgarnas rättigheter? Vi kallar dem populister, de kommer med enkla svar på svåra frågor och får väljarna med sig. De utmålar andra grupper som ett hot, sprider fördomar om homosexuella, invandrare, feminister, tiggare – och får röster.
Fullt så enkelt är det inte. Tidningen Expo berättar om internationella undersökningar, som har gjorts under lång tid bland hundratusentals människor för att studera fördomar. De har fått svara på frågor som vad de skulle tycka om att få en muslim som granne eller om invandring är bra eller dålig för landet. Det visar sig att fördomarna har minskat betydligt sen andra världskriget, men har legat någorlunda stabilt under 2000-talet.
Expos slutsats blir att till exempel stödet för Sverigedemokraterna därför inte kan kopplas till en ökad främlingsfientlighet bland väljarna. Åsikterna fanns redan och partiet har fångat upp dem. Samma gäller antagligen för Sannfinländarna, partiet har gjort det salongsfähigt (kanske inte än) att föra fram åsikter som tidigare ansågs olämpliga.
Påverkar det vår demokrati? Partierna har ställt upp i demokratiska val och nått de positioner de har. Demokratin fungerar alltså. Nu kommer ett påpekande som alla inte kommer att tycka om: Så var det också med nationalsocialisterna i Tyskland på 1930-talet. Vad ledde det till?
Att utmåla grupper av människor som oönskade, mindre värda, som snyltare eller pedofiler (minns Qanon och nu Sverigedemokraten Björn Söder) är inte bara fult, det är farligt. Farligt för dem som pekas ut, farligt för samhället. Stormningen av Kapitolium efter presidentvalet i USA 2020 var ingen lek, folk dog. Och den visar hur skör vår demokrati är.
Därför behöver alla goda krafter samarbeta för att inte liknande saker ska hända igen. Hur det ska gå till? Vet inte, men det måste göras.
Det är inte lätt att vända en opinion – eller en stark institution. Ta Galileo Galilei som exempel. Han bannlystes 1633 för sitt påstående att jorden kretsar kring solen och inte tvärtom. Den romersk-katolska kyrkan upphävde bannlysningen 1835 och 1992, för 31 år sen, medgav man formellt att Galilei hade rätt.
Vi har val i höst. Hoppas på många goda kandidater av olika valör.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
