DELA
Foto: Madelen Holmström
En begränsning av den globala upphettningen till 1,5 grader istället för 2 skulle kunna innebära att vi räddar 420 miljoner människor undan allvarliga värmeböljor.

Den livsfarliga hettan

Juni var den varmaste månaden som någonsin uppmätts i Finland. I ett annat land med liknande klimat har man nyligen haft en extrem värmebölja som lett till dödsfall och katastrofala skogsbränder. Forskare varnar nu för en dödlig värmepandemi i klimatkrisens spår.

Barrskog, sjöar och ett liknande klimat som Skandinavien. Kanada känns inte som ett givet kort för extrema värmeböljor. Men i förra veckan uppmättes här rekordtemperaturer upp till 48 grader. Det här ger även oss finländare fog för oro.

 

Den senaste tidens rekordvärme i Kanada och i delar av USA har skapat stora rubriker. En så kallad ”värmekupol” har omringat området och skapat en ökenhetta. En ny studie visar nu att klimatförändringen gör dylika extrema väderfenomen 150 gånger mer sannolika.

”Utan klimatförändringen skulle inte sånt här ske”, säger Friederike Otto, direktör på klimatinstitutet på Oxfords Universitet.

Det här är inga nyheter. Redan 1974 producerade CIA en rapport som varnade för klimatrelaterade väderfenomen som kunde leda till politisk instabilitet och massmigration. Det som forskarna nu specifikt belyser dock är dödligheten med en allt varmare värld. Både i USA och Kanada rapporterades en ökning i plötsliga dödsfall i hettans spår. Det är inte konstigt. Människor är inte optimerade för att klara sig i nästan 40 gradig värme i långa perioder.

 

Varje år dör 5 miljoner människor av antingen extrem kyla eller extrem hetta. Men de värmerelaterade dödsfallen är på stadig uppgång.

I en av de första omfattande studierna gjorda på klimatförändring och värmerelaterade dödsfall konstateras att 37 procent av dödlighet kopplad till hetta är i sin tur länkade till den mänskligt orsakade klimatkrisen. Den ökande varma klimat-dödligheten finns det bevis av på varje kontinent. Forskarna bakom studien vädjar till snabba åtgärder för att minimera hälsokonsekvenserna av en allt varmare värld.

IPCC flaggade redan 2018 att en begränsning av den globala upphettningen till 1,5 grader istället för 2 skulle kunna innebära att vi räddar 420 miljoner människor undan allvarliga värmeböljor.

 

Men som tidigare konstaterats på denna ledarplats är tiden knapp och verkligheten börjar hinna ifatt oss. Även i Finland märker vi av att temperaturen ökar. I slutet av förra veckan rapporterade Meteorologiska institutet att juni var den varmaste i Finlands mäthistorik. Förra månaden var rekordvarm eller ovanligt varm i större delen av landet. Medeltemperaturen i hela landet låg på cirka 16,5 grader. Detta överskrider föregående rekord från 1953 med 0,3 grader.

 

Kanske kan pandemin och vår ökade oro kring hälsosäkerhet i samband med de allt hetare vädret göra att vi på riktigt börjar ta klimatkrisen på allvar? För när olyckan väl är ett framme är det för sent att göra något.

”Det tog, ungefär, hela 15 minuter från det att den första röken syntes tills det helt plötsligt brann överallt.”

Det konstaterar den lilla kanadensiska staden Lyttons borgmästare Jan Polderman till CBS News. Lytton jämnades med marken i en eldsvåda som fått fäste i den blossande hettan.

 

Såna katastrofer kan även ske här. Men New York times journalist Alice Bell ger ett tröstande råd i sin mastodont-artikel om de 60 år av klimatkrisvarningar som vi ignorerat.

”När klimaträdslan slår till är det värt att komma ihåg att vi har kunskapen som ger oss chansen att agera. Vi kunde, allt för enkelt, sitta och tänka ”Vädret är lite konstigt idag. Igen.”

 

Det ska inte höra till att vädret blir konstigare och varmare. Det är livsfarligt på många sätt. Dags att klimatkrisen och dess hälsoaspekter på riktigt blir prioritet. Låt oss inte vänja oss vid konstiga väder och värmeböljor. Lika lite som vi ska behöva vänja oss vid viruspandemier.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp