SÖK
MENY
Det är inne att vara finne
Allt fler sverigefinnar framhäver numera stolt sina finska rötter i den svenska offentligheten. Samtidigt visar en kommande studie att svenska med finsk brytning upplevs positivt av svenskar. Sanna Marin-effekten har också gjort sitt: Finland är coolt i Sverige.Också Åland och ålänningarna kan dra fördel av vurmen och smida medan järnet är varmt.
På 1960- och -70-talet flyttade hundratusentals finländare till Sverige i det som har kommit att kallas tidernas största arbetskraftsinvandring. Många hade också kommit tidigare och fler skulle komma genom åren, och även om många flyttade tillbaka till Finland efter en tid stannade över hälften kvar. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det år 2012 över 700 000 personer i Sverige med finländskt ursprung.
De flesta sverigefinnar har någon gång upplevt olika former av utsatthet och fördomar. För många ledde det till starka skamkänslor inför sitt språk och sina rötter, ibland i så pass hög grad att man valde att inte prata finska med sina barn.
Men förhållandena har – lyckosamt nog – förändrats över tid. Den stora Novus-undersökningen ”Svenskarnas syn på Finland” (2023) visar till exempel att åtta av tio svenskar numera är ”positivt inställda till grannlandet”. Sanna Marin-effekten, effektiv krishantering, ett välfungerande samhälle och bra försvar är faktorer som sägs ha ökat intresset och förtroendet för Finland.
Det här påverkar också synen på sverigefinnar. En pinfärsk studie från Institutet för språk och folkminnen i Sverige visar att finsk brytning är en av de accenter som väcker mest positiva associationer bland svenskar. Finsk brytning förknippas enligt studien bland annat med attribut som förtroendeingivande, vänlig och ambitiös. ”Den väcker väldigt positiva reaktioner. Finsk accent får höga poäng på olika skalor som mäter olika personegenskaper”, säger forskaren Ellen Bijvoet, som står bakom studien, i en intervju med Hufvudstadsbladet (15.4.2024).
Attitydförändringen märks också i det faktum att allt fler sverigefinnar numera med stolthet lyfter fram sina finska rötter och språket i den svenska offentligheten. Markus Krunegård är Grammis-nominerad med sin första helfinska och kritikerrosade soloskiva ”Nokia & Ericsson” från förra året, och nyss släppte Miriam Bryant sin första låt på finska, ”Mustelmilla”, efter att länge ha varit en av dem som skämdes för sitt finska ursprung på grund av utsattheten hon upplevde under uppväxten i Göteborgsförorten. Nuförtiden känner hon i stället, liksom många andra sverigefinnar, stolthet över sina finska rötter. Vidare har Marko ”Markoolio” Lehtosalos frejdiga och ampra mamma blivit Irma med hela svenska folket. Exemplen kunde mångfaldigas.
För ålänningar och finlandssvenskar har situationen i Sverige naturligtvis varit en annan historiskt sett. Tack vare det gemensamma språket har man i allmänhet varit mindre utsatt och livet har varit lättare på många plan. Mumintrollen och Mark Levengood har gjort sitt till för att finlandssvensk accent redan länge har konnoterats med positiva associationer, och inte heller åländsk accent har väl i allmänhet generat större problem i Sverige än att dialektbärarna varit tvungna att omständligt förklara var man härstammar från.
Men att Finland och det finska fått ett nymornat uppsving i Sverige kan också spilla över på Åland och ålänningarna. Ett ökat och positivt intresse för Finland i stort innebär sannolikt i förlängningen också att kunskapen om och intresset för öriket ökar. Inte minst kan de åländska rederierna och den åländska besöksnäringen dra nytta av den positiva Finlandsbilden i Sverige. Kanske kunde man låna och parafrasera Lumparlands fantastiska kommunslogan: ”Finland – närmare än du tror”, för att marknadsföra öriket som resmål?
För åländska företag och andra som sneglar mot marknaden i Sverige: nu är tiden inne, smid medan järnet är varmt – som storfilmen Stormskärs Maja vars Sverigepremiär troligen inte kunde tajmas bättre i tid.
Och ni sverigeålänningar som är utleda på att behöva dra en historielektion så fort ni berättar var ni kommer från: misströsta icke, ty fortsätter den positiva trenden vet gemene svensk snart allt om både Finland och Åland.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
