SÖK
MENY
Det är okej med paus från nyhetsångesten
Allt fler uppger att de undviker nyheter för att slippa må dåligt. När nyheterna om klimatkris, krig och våldsdåd översvämmar oss varje dag är det inte så konstigt. Och det är okej att ta en andningspaus.
När Reutersinstitutet vid Oxfords universitet förra året gjorde en jämförande studie kring nyhetsrapportering visade det sig att finländarna har bland det högsta förtroendet för nyhetsmedier i världen. Men också att 26 procent av de som deltog i studien – alltså mer än var fjärde person – väljer att undvika nyheter ibland.
En av de vanligaste orsakerna var att nyheterna ger dem ångest.
Det är mycket nu, och har varit mycket länge. Larmrapporterna om klimatkris, ekologisk kollaps, krig, psykisk ohälsa och sämre välfärd avlöser varandra, samtidigt som de varvas med lokala kriser.
Det är inte konstigt att vi blir överväldigade och mår dåligt. Ord som nyhetsångest används allt mer frekvent även i gammelmedia. Lockelsen i att stänga av allt och blunda är inte svår att förstå.
Samtidigt betyder det inte att man kan ducka för verkligheten. Vad blir kvar av ett samhälle om ingen som bor i det längre har kapacitet att ta till sig vad som händer i det?
Likgiltighet inför klimatrapporter och allt mer auktoritära utspel som hotar våra demokratiska grundprinciper får inte bli normalläge. Det vore livsfarligt.
På andra sidan eskapismen finns fenomenet ”doomscrolling” (domedagsskrollande på svenska blev ett av nyorden år 2021), som också orsakar ångest, men som i motsats till eskapismen beskriver en oförmåga att ta en paus från de negativa nyheterna. Tvångsmässigt skrollar man vidare. Trots att man mår dåligt. Trots att nattsömnen tar stryk och vardagssysslorna påverkas.
”Om kvällarna kände jag en otäck klump i halsen och om nätterna kunde jag inte sova. (…) Men.jag.kunde.inte.sluta.scrolla”, skrev HBL-journalisten Laura Klingenberg i en krönika under corona-hösten 2020.
Inget blir bättre av att vi tar in allt, och sedan sitter handlingsförlamade av stress och ångest över sakernas tillstånd. Får nyheterna oss att må för dåligt är det lika bra att vända bort blicken en stund, för vår egen skull.
Det finns en uppsjö av experttips för att hantera det enorma flödet av negativa nyheter på ett mer balanserat sätt än de två ytterligheterna. Hjärnfonden, som stöder hjärnforskning i Sverige, la senast förra veckan upp en ny lista med konkreta punkter på hur man tar hand om sig själv när oron kring omvärlden blir för mycket.
”Försök att begränsa hur mycket du läser, lyssnar eller tittar på nyheter som gör dig orolig och stressad. Bestäm ett par tidpunkter per dag då du tar del av de senaste nyheterna”, är en av punkterna på checklistan.
Just tipset att begränsa intaget av nyheter i tid och omfattning är genomgående för de flesta ”Så hanterar du nyhetsångesten”-artiklarna på nätet. Begränsa – inte undvika allt. Det är en viktig skillnad.
Då finns kanske också utrymme att samla kraft för en mer hållbar mediekonsumtion – för att hitta de tillförlitliga nyhetskällorna i det konstanta bruset – och faktiskt orka ta in rapporteringen.
Det är bara du själv som kan avgöra var gränsen går, hur mycket du klarar av att ta in. Och det är okej att dra ner på mängden nyheter man konsumerar på en dag, och antalet nyhetskällor man söker sig till.
Man får ta en paus. Så länge det inte handlar om att låtsas om att man inte vet vad som pågår, eller att försöka ignorera det – utan om att ta hand om sig själv och sitt eget välmående.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
