SÖK
MENY
Det är viktigt att mäta tidsanvändning i hemmet
Varför behöver vi veta hur män och kvinnor fördelar det obetalda hemarbetet?
Jo, för att jämställdhetsfrågor, vardag och politik hänger ofrånkomligt ihop.
För 30 000 euro har landskapsregeringen beställt en studie av Åsub som ska mäta tidsanvändningen i de åländska hushållen. Syftet är att mäta kvinnor och mäns tidsanvändning med fokus på obetalt hem- och omsorgsarbete.
Föga förvånande ser representanter för Obundna detta som en onödig utgift.
”Vad har vi politiker för intresse av vad familjerna gör i hemmen? Vad behöver vi för kunskap om det? Har politikerna något med det att göra med det obetalda arbetet?” frågade Stellan Egeland under förra veckans frågestund i lagtinget där densamma ställt en fråga om enkäten.
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S), svar var kanske inte det mest slagkraftiga, men resonligt konstaterade han:
”Ska vi göra något, behöver vi underlag. Om vi ska kunna göra påverkan i rätt riktning måste vi ha underlag för det. Vi har en aktiv familjepolitik och där kan det spela roll”, sade han.
Det som mäts åtgärdas. Det är en försvenskad version av den välkända, i alla fall inom forskningskretsar, engelska termen ”what gets measured gets managed”. Vi behöver veta hur saker ligger till så vi kan åtgärda problemen. För ja, det är problematiskt på strukturell och samhällelig nivå om jämställdheten i hemmen svajar. Och det gör den.
Liknande undersökningar som den Åsub ska göra har redan gjorts på många håll i världen, så även i Finland. 2022 konstaterade den finländska statistikcentralen att kvinnor och män sätter ner lika mycket tid på hem- och förvärvsarbete. Det är första gången man sett en jämvikt under de drygt 40 år man gjort studier om tidsanvändning. MEN, finländska kvinnor gör fortsättningsvis en större del av det obetalda hemarbetet.
Samma trend ser man i Sverige. Där gjordes för två år sedan en liknande undersökning som visade att kvinnor ägnar mer tid åt att laga mat, städa, tvätta och sköta barn. Män å andra sidan gör mer förvärvsarbete, underhåll och reparationer av bostad och fordon.
Liknande mönster kan vi se runtom i världen. Det faller fortsättningsvis på kvinnans lott att ta hand om hushållsysslor och barn. Under pandemin förvärrades situationen och FN gick då ut med en varning om att världen var på väg att radera 25 års arbete av jämställdhet. För många kvinnor som arbetade hemifrån blurrades gränserna ytterligare och perioden av hemmajobb innebar mer hushållsarbete och mer stress.
Just stress är en av orsakerna till att jämställdhetsklyftan i hemmet är så farlig. Stress leder till både fysiska och mentala problem. Forskare vid ett universitet i Australien har tittat närmare på förhållandet mellan hushållssysslor och mental hälsa bland arbetstagare. De har tittat på studier från hela världen, bland annat Finland, och funnit att det bland kvinnor finns negativa associationer mellan det obetalda arbetet hemma och mental hälsa. Samma kunde inte konstateras för män.
Detta är bland annat på grund av att det arbete som kvinnor gör i hemmet karaktäriseras av tidskänsliga sysslor som inte alltid kanske är särskilt njutningsbara. Det är barn som ska matas, disk som ska staplas, klädhögar som ska tvättas och städning som ska avklaras. De sysslor som män till stor del hänger sig åt; underhåll av fordon och bostad samt klippa gräsmattan, är sånt som kan göras när andan faller på och som också för vissa kan upplevas som avkopplande. Så, även i hushåll där män och kvinnor delar på det obetalda hemarbetet så är det viktigt att veta hur de delar upp det, så att inte allt tidskänsligt och stressande faller på kvinnans lott.
Bara att bli medveten om dessa strukturer är en välkommen ögonöppnare i många hem, även de som upplever sig jämställda. Det är en av orsakerna till att en tidsanvändningsstudie är viktig att genomföra. Det öppnar för diskussioner kring vilka mönster vi upprätthåller – och för vidare till våra barn.
Exakt vad som sen kan göras på samhällelig och politisk nivå blir föremål för debatt, förslag och omröstningar – som sig bör i en hälsosam demokrati. Men först måste vi veta hur det ligger till, så enkelt är det. Och på vägen mot ett mer jämställt Åland är 30 000 euro en väl värd investering.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
