SÖK
MENY
Det finns mycket att jobba på inom det nordiska samarbetet
Norden ska vara världens mest integrerade region 2030. Pandemin visade att det är långt kvar – även om utmaningarna är annorlunda nu.
Den här veckan uppmärksammas det nordiska samarbetet. Nordens dag firas till minne av undertecknandet av Helsingforsavtalet den 23 mars 1962, ett avtal vars syfte var att stärka det nordiska samarbetet. I dag firar Finland och Åland med att ordna program – ett av dem på temat beredskap och resiliens i Norden där bland andra lantrådet Katrin Sjögren (Lib) och utbildningsminister Anders Adlercreutz (SFP) ska tala om den nordiska gemenskapen ur ett säkerhetsperspektiv.
Den långsiktiga målsättningen är att vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. Men sanningen är att det nordiska samarbetet i många fall nog ser starkare ut än vad det är. För bara fem år sedan fick vi ett kvitto på hur vår region hängde ihop i en yttre kris. Pandemin blottade svagheterna i den nordiska gemenskapen.
Mika Salminen, som under pandemin var hälsosäkerhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd THL, sade till Yle tidigare i år att det han är mest besviken på var att de nordiska länderna slöt sig för att sköta pandemihanteringen ensamma.
”Vi var ju alla i samma båt”.
Det nordiska Gränshinderrådet konstaterade något liknande. Gränsstängningarna orsakade stora bekymmer i samtliga regioner som har ett utbyte över landsgränserna.
Rådet identifierade redan då fyra övergripande områden som kräver extra fokus. Hur ska man se på arbetstagare som åker över en gräns för att jobba? Hur ser man på arbetsplikten om ett land stänger sina gränser och vem ersätter både arbetsgivare och -tagare om det inte går att resa för att jobba?
Bristen på information och enhetliga tolkningar av regelverk var ytterligare ett vanskligt område.
En annan huvudvärk var att de nordiska länderna valde skilda strategier vilket förstås försvårade för gränsregionerna.
”De nordiska länderna måste kunna ta fram en gemensam plan för liknande kriser i framtiden för att minska de negativa effekterna för gränsboende. Detta får inte upprepas”, sade Gränshinderrådets ordförande Kimmo Sasi 2020. En enkät som rådet presenterade samtidigt visade att över 82 procent av respondenterna upplevde gränsstängningarna som problematiska.
Trots att de nordiska länderna valde olika strategier, där främst Sverige och Island valde en annan väg, så klarade sig alla relativt bra genom pandemin. Det visar sammanställningar av dödligheten i covid-19 som har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften The Lancet.
Sett till pandemiåren totalt har Sverige, Island, Danmark och Norge lägst dödlighet i Europa – trots att Sverige och Island valde ett friare förhållningssätt än sina grannar.
Det finns flera förklaringar: demografi och sjukvårdens kapacitet spelade stor roll. Men också att människor litade på myndigheterna och följde de råd som gavs. I Norden, med sin höga myndighetstilltro, verkar den totala dödligheten i covid-19 ha blivit ungefär densamma oavsett hur stränga restriktioner som infördes eftersom människor agerade på ungefär samma sätt ändå.
Med facit i hand kunde de nordiska länderna med fördel ha samordnat sina insatser för att underlätta den fria rörligheten.
I dag är det andra typer av utmaningar som väntar det nordiska samarbetet. Skuggflottor, militär upprustning och förlusten av USA som allierad kräver förstås något annat än det vi lärde oss för fem år sedan. Men grunden är densamma: om Norden kan ha en gemensam strategi så kommer vi att klara oss bättre. Även nu sitter vi alla i samma båt.
