DELA
Trots larmrapporter och uppföljningar som visar att tillräckliga åtgärder inte genomförs så fortsätter vi att handla kläder, allt oftare från aktörer med ännu billigare plagg och ännu snabbare leveranser.

Det ultrasnabba modet är uruselt

Det ultrasnabba modet slår rekord i Finland. Samtidigt pressas klädproducenterna till ännu sämre villkor och ännu sämre kvalitet på kläderna. Dessutom har produktionen en stor miljöpåverkan och de kinesiska billighetssidorna anklagas för att syssla med storskalig insamling av personuppgifter.Är billiga kläder faktiskt värt allt det här?

Vi är alla bekanta med snabbmodets baksidor. I många år har rapporter om de stora billighetskedjornas klädproduktion avlöst varandra: inhumana arbetsförhållanden (inklusive barnarbete), en överdriven kemikalieanvändning och enorma klädberg som bildas av plagg som har beställts hem och sedan skickas tillbaka. För att inte tala om den stora påverkan på miljö som den globala klädindustrin orsakar.

Enligt EU-parlamentet behövs till exempel 2 700 liter färskvatten för att producera en enda bomulls-t-shirt. Under 2020 var textilsektorn den tredje största användaren av mark och vatten år 2020. Textilproduktionen står också för ungefär 20 procent av världens vattenföroreningar.

Trots larmrapporter och uppföljningar som visar att tillräckliga åtgärder inte genomförs så fortsätter vi att handla kläder, allt oftare från aktörer med ännu billigare plagg och ännu snabbare leveranser.

När Dagens Nyheter besökte en fabrik som då och då levererar till kinesiska Shein, ett av de ultrasnabba märkena, visar det sig att de klädfabrikerna pressas ytterligare av det ultrasnabba modet.

Lägre ersättning och mindre volymer – det är modellen. Följden blir förstås ännu otryggare förhållanden för de som arbetar i fabrikerna. Omsättningen i produktkatalogen är enormt snabb, med flera tusen nya produkter som lanseras varje dag. Eftersom till exempel Shein eller Temu inte vill bli fast med stora osålda lager produceras vissa plagg i enbart några hundra exemplar – säljer de bra beställer man flera.

De låga priserna och små volymerna leder också till sämre kvalitet, vilket flera fabrikörer som Dagens Nyheter har pratat med vittnar om. En av dem berättar att priset per plagg är 3 yuan (34 cent). För sådana summor måste fabrikerna göra avkall på kvaliteten för att gå runt. Det gör att kläderna oftast bara håller för några få användningar, vilket i och för sig passar utmärkt in i affärsmodellen. För då behöver kunderna beställa nytt.

Och beställer nytt är precis vad vid gör. Det ultrasnabba modet har ökat snabbt i Finland enligt branschorganisationen Finsk handel. I och med att priserna är så låga och katalogerna så stora så visar finländsk besöksstatistik att kunderna stannar längre på de kinesiska kedjornas hemsidor än alla andras. Också leveransmodellen, som bygger på små paket som inte överstiger 150 euro i värde, gör (enligt Dagens Nyheter) att företagen kan undvika EU-tullar.

Dessutom är mobilapparna utformade på ett sätt som påminner om spelbranschen, där man kan spela olika gratisspel för att få chansen att vinna rabattkuponger eller gratis produkter. Amerikaner tillbringar dubbelt så lång tid i genomsnitt på Temu som på Amazon, till exempel. Inte heller det är oproblematiskt. I somras rasade den amerikanska åklagaren Tim Griffin mot Temu och kallade den en datastöldsverksamhet som säljer varor online.

De bästa klädesplaggen är de som tillåter rimliga villkor i hela produktionskedjan – i allt från tillverkarnas levnadsförhållanden till leveransmetodernas klimatpåverkan. Och när du väl har köpt ett plagg: använd det ordentligt.

Det ultrasnabba modet bidrar med den exakta motsatsen. Det är billigt, absolut. Men det faktiska priset är betydligt mycket högre.