SÖK
MENY
En chans för bra att missa
Luftrenare kan bidra till att minska spridningen av luftburna infektionssjukdomar. Det här är en chans för bra att missa.
En studie i huvudstadsregionen visar att luftrenare på daghem kan minska spridningen av luftburna sjukdomar med så mycket som 18 procent, vilket Nyan skrev om i onsdagens tidning.
Det kan låta futtigt, men tänk då att nästan var femte sjukdag skulle kunna undvikas om studiens resultat skulle visa sig hålla i större skala.
Först och främst är bobborna ett arbetsmiljöproblem för de som jobbar inom barndagvården. Enligt en sammanställning från Keva, som sköter pensionsförsäkringen för kommunsektorn, välfärdsområdena, staten, kyrkan, FPA:s personal och Finlands Bank, är personal inom småbarnspedagogiken den yrkesgrupp med flest sjukdagar inom kommunsektorn och välfärdsområdena i Finland – 18,9 dagar per år. Nästan var femte arbetstagare inom den här sektorn hade över 30 sjukdagar 2023.
Det sliter förstås på de som drabbas av sjukdomarna, men också på resten som ska försöka få ihop verksamheten med färre pedagoger eller med vikarier. Kan sjukdagarna minskas finns stora fördelar att hämta här.
Fördelarna att minska antalet sjukdagar är ändå mångdubbelt fler än så. För sjukdomarna stannar förstås inte på dagis. De sprids till föräldrar och därifrån till resten av samhället. Det blir vansinnigt dyrt.
Enligt Enni Sanmark, specialist och forskningsledare vid vårdsammanslutningen HUS, som intervjuas av Svenska Yle kostar det samhället mellan 300 och 400 euro varje dag som en arbetstagare blir hemma från jobbet.
Exakt hur många dagar det handlar om i Finland är lite svårt att säga på grund av hur siffrorna redovisas. Eftersom Folkpensionsanstalten inte ersätter sjukskrivningsperioder kortare än nio dagar syns sådana inte i statistiken. Men i Ålands Folkhälsostrategi konstateras att infektionssjukdomar, särskilt luftvägsinfektioner, orsakar mycket sjukfrånvaro, inklusive vid vård av sjukt barn.
I Sverige, som har ett annat system, finns bättre underlag. Där vårdades sjuka barn sammanlagt 7,3 miljoner dagar år 2024. För det betalade Försäkringskassan 8,3 miljarder svenska kronor. I den summan räknas förstås inte övriga faktorer, som vilket värde de här 7,3 miljoner dagarna skulle ha skapat för samhället, in. Inte heller räknas föräldrarnas sjukdagar som ju givetvis också ökar.
En minskning med 18 procent kan som sagt låta futtigt. Men ställ det i relation till 7,3 miljoner dagar som ju bara är den svenska vården av barn, inte ”vuxna” sjukskrivningar. Det är en minskning med 1,3 miljoner ”vab-dagar”. Till och med om man vill räkna konservativt och halverar resultaten från den finländska luftrenarstudien skulle den svenska siffran vara 650 000 fler arbetsdagar i året.
Nå, nu är det förstås inte riktigt så här enkelt. Det finns sjukdomar som luftrenare inte rår på och andra ohyror som påverkar. Dessutom är det bra att vi blir sjuka ibland, det stärker vårt immunförsvar. Men visst skulle det vara bra om man i alla fall kunde minska smittspridningen lagom mycket?
Försöken med luftrenare är värda att titta närmare på. Om det visar sig att studien faktiskt har något att komma med så borde Åland genast genomföra egna försök. Och landskapet kunde i sin ambition att stärka folkhälsan sponsra kommuner som vill testa.
Det kostar förstås en slant, men visar det sig fungera så kommer Åland att tjäna in investeringen många gånger om.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
