SÖK
MENY
En hyllning till den åländska lagandan
Mycket kan man säga om ålänningar, men passion och laganda har de. Här är en hyllning till eldsjälarna, med en liten varningsflagga.
Vårdöbutiken behöver inte stänga. Den nyheten kunde Nya Åland gå ut med i tisdags. Räddningen? Paret som pensionerat sig från att driva sagda butik för 10 år sedan ställer sig till förfogande för att, åtminstone tillfälligt, åter driva den omhuldade och viktiga bybutiken.
”Vi är ju lite till åren och det är åtta år sedan vi lämnade över butiken. Så det måste ju lösas långsiktigt på något vis”, säger Riitta Johansson.
Det här är ett av många exempel på den åländska lagandan. Ett annat hittar vi i snödrivorna i den populära skidbacken Germundö, som Nya Åland nyligen besökte.
”Ibland undrar man vad man håller på med när man står här och har blöt snö upp till knäna och fryser. Men sedan är det värt det när man ser hur glada alla barn och även vuxna är när de åker ner för backen. Vi är många som hjälper till här och utan alla frivilliga hade det inte fungerat”, säger Mats Häggblom, som bland annat bemannar snökanonerna.
Sommaren 2014 visade också på ett rejält ideellt kraftprov, då 250 volontärer bidrog med cirka 9 000 timmars arbete för att förverkliga Tall Ships Races. Evenemanget, som pågick mellan den 24 och 27 juli, genererade enligt en rapport 50 000 besökare per dag och den ekonomiska påverkan för det åländska samhället var ”betydande”. För att inte nämna vilken folkfest det var för både ålänningar och turister.
Sen har vi ju Ukrainahjälpen, alla Röda kors-frivilliga, fosterfamiljer, kulturivrare, sportentusiaster, katthjälpare och hugade företagare med hjärtat på rätta stället. Listan på åländska eldsjälar kan göras lång.
Stora delar av Åland, hela sektorer till och med, drivs av engagemang och/eller frivillig arbetskraft. Vi har exempelvis över 500 föreningar, där både stora och små bidrar till aktiviteter, fester, tävlingar och ökad livskvalitet. Få av oss kan på riktigt förstå hur fattigt vårt samhälle, både bokstavligen och bildligt, vore utan dem. Men det finns fallgropar i att förvänta sig att passionen och välviljan alltid ska täcka upp.
I fallet med Vårdöbutiken tror vice ordförande i Vårdö kommunfullmäktige Mikael Lindholm att kundunderlaget sviktat, antagligen en bidragande faktor till att intressenterna ännu lyser med sin frånvaro.
”Det stora bekymret är väl att vi inte i större utsträckning lyckats få Vårdöborna använda sig av butiken som sin huvudbutik”, säger Lindholm i en intervju med Nya Åland.
När det gäller Tall Ships Races satte ÅSS nyligen ner foten och sade att man inte kan uppbåda en repris av den enorma frivilligkraften från 2024 för ett nytt evenemang 2028. Istället föreslår man att staden eller landskapet anställer folk.
Många är vi som vill ta del av allt det goda som eldsjälarna tar med sig till bordet. Men ett rejält knytkalas fordrar att alla bidrar med något. Vi måste också vara vaksamma på att inte arbete och investeringar som borde göras av det offentliga/näringslivet per automatik hamnar i det frivilligas famn.
Så, heja eldsjälar! Men snälla, bränn inte ut er! Sätt ner foten där det behövs och kräv delat ansvar och samhälleliga insatser där det går. Ni gör ett ovärderligt jobb!
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
