Nu, i oktober 2024, träder de uppdaterade journalistreglerna i kraft. Medievärlden har genomgått stora förändringar sedan den förra revisionen gjordes för tio år sedan, men regel nummer 1 är allt jämnt den samma: journalister är framför allt ansvariga inför sina läsare och mottagare, som har rätt att få veta vad som händer i samhället.

Journalistreglerna är ingen lag. Bakom den numera 37 punkter långa listan står mediebranschen själv och kontrollinstansen Opinionsnämnden för massmedier i Finland, ONM. Reglerna fungerar som journalisternas eget rättsnöre och det man lutar sig på i sitt dagliga arbete.

Fri, fungerande journalistik är starkt kopplad till grunden för vår demokratiska rättstat, till både yttrandefriheten och tryck- och publiceringsfriheten.

I praktiken betyder det att medier varje dag publicerar sådant som någon inte vill att man ska publicera. Inte sällan är denna ”någon” en eller flera som befinner sig i maktposition. Alltså precis som det ska vara.

”Därför står tryckfriheten i grunden i ett spänningsförhållande till maktutövningen i samhället. En sådan spänning är ett sunt och önskvärt tillstånd i en demokrati”, slår nämnden fast i sin guide för de nya reglerna.

Detta är förstås inget nytt. De första journalistreglerna på listan fokuserar på samma grund som alltid: att läsaren alltid ska vara i fokus, att det är redaktionen och ingen annan som tar beslut om redaktionellt innehåll och att journalister har både rätt och skyldighet att säga nej till både påtryckningar och löften som ges för att styra vilken information som förmedlas.

De nya journalistreglerna speglar att vi lever i en mer osäker, ibland direkt farlig, värld. Till exempel uppmanas journalister vara speciellt omsorgsfulla ”i situationer där rapporteringen kan hota någons liv eller hälsa”.

Men i stort lägger uppdateringen stort fokus på att anpassa sig till den allt mer digitala mediemiljön. Till skillnad från sociala medier ska traditionella medier som Nya Åland alltid vara lätta att nå, med både beröm och klagan. Och hittar man någon felaktighet ska det vara enkelt att ta kontakt och berätta, så att vi i så fall sedan kan korrigera. För att anpassa oss ännu mer till detta har tidningen nu infört en speciell länk under varje artikel på nyan.ax, där man nu med några enkla klick kan felanmäla.

Här kan det dock vara all anledning att påminna om en viktig detalj: Att man inte håller med om en åsikt som kommer fram i en text, är inte lika med att något är faktamässigt fel.

Då är i stället debattavdelningen ett unikt tillfälle för er läsare. Opinionsnämnden anser att just insändare är viktiga för yttrandefriheten, men det betyder inte att vem som helst får skriva vad som helst: ”Redaktionen har också rätt att avstå från att publicera en insändare som erbjudits dem. Detta anses inte vara en inskränkning av yttrandefriheten”.

Redaktionen har enligt journalistreglerna i praktiken rätt att både redigera och förkorta fritt i insändare, men det gör vi inte på Nya Åland. Vi korrigerar på sin höjd mindre stavfel, i övrigt ber vi skribenten själv att omarbeta sin text. Tidningens egna insändarregler, som bygger på journalistreglerna, hittas här på ledarsidan.

Vid sidan av reglerna som berör själva journalistiken finns en egen bilaga som tar upp innehåll publicerat av allmänheten, och främst då kommentarer i olika digitala kanaler. Diskussionerna som uppstår där kan vara både givande och roliga, men inte alltför sällan kan elakheter och annat opassande dyka upp.

Redaktionerna uppmanas därför numera att noga överväga vilka ämnen som det ska vara möjligt för allmänheten att kommentera.

”Censur!” kanske någon utbrister i flödet, helst i versaler och med många utropstecken.

Absolut inte. Det står alla fritt, och är mer än välkommet, att dela Nya Ålands innehåll. Men i våra egna kanaler är det Nya Åland som har ansvaret, och även det uttalade uppdraget, att så snabbt som möjligt få bort eventuellt anmälda kommentarer och annat som vi får kännedom om ”som uppviglar till våld eller diskriminering eller underblåser hat eller kränker skyddet för privatlivet eller människovärdet”.

Och här behöver vi er hjälp, kära läsare. Fortsätt väldigt gärna att kommentera och diskutera det vi rapporterar om och vår journalistik, för självklart får man tycka olika och vara passionerad i sina åsikter. Men håll ett gott debattklimat – och meddela oss om saker går över styr.

Nya Åland är sedan länge den enda åländska tidningen som valt att ansluta sig till och omfattas av Opinionsnämnden för massmedier i Finland. Vi granskar, men är även redo att bli granskade.

Vad vi väljer att skriva om i Nya Åland bygger alltså inte på godtycklighet eller infall, utan varje dag gör vi vad vi kan för att uppfylla vårt uppdrag – att se till att ålänningarna får veta vad som händer i vårt samhälle.

TEXT:

Anna Björkroos

anna.bjorkroos@nyan.ax

Mer läsning

Snart deadline för regeringens ”kompensatoriska åtgärder”

Vinst för alla när vi trivs på jobbet

Om det åländska inflationsspöket