
Enande oro för förbrukningsagenter
Säkerhetsläget försämras drastiskt, särskilt efter bråket mellan Trump och Zelenskyj. Det är en allmän uppfattning hos folket enligt en undersökning som Ekot i Sverige gjort.Även de som sitter på mest information, underrättelsetjänsterna, har bytt tonläge.
Det är tider då man särskilt uppskattar de röster som förmår att skingra en del moln. De som inte bara talar om att hålla huvudet kallt, utan också visar hur det görs. Flera påpekar till exempel att vi saknar all information. Med den kanske Trumps beteende skulle bli begripligt, även om metoderna är förkastliga – ja till och med vansinniga.
Den tidigare svenske försvarsministern Peter Hultqvist (S) sitter också på lite mer information. Han berättade i fredags att USA bakom stängda dörrar försäkrar att deras åtaganden inom Nato står fast, även om det låter annorlunda utåt.
Några som rimligen har tillgång till mycket information är underrättelsetjänsterna. Både Sveriges och Finlands säkerhetspoliser har nyligen gjort lägesuppdateringar. Tidigare har säkerhetsrapporterna haft så skilda tonlägen och delvis gett så skilda bilder av säkerhetshoten mot vår del av Europa att jag haft svårt att förklara det med rent nationella perspektiv. Svensk militär och underrättelsemyndigheter tycks ha haft ett större behov av att väcka sitt folk ur trygghetsdvalan med inslag av alarmism – medan Finland signalerat ”vi har koll och vi är beredda” och att Ryssland egentligen inte bryr sig så mycket om vad som händer i de mindre länderna.
Nu i mars börjar de bli betydligt mer samstämmiga och mindre vaga. Här finns ingen försiktighet i formuleringarna längre.
”Nu finns det ett annat klarspråk”, konstaterar även den säkerhetspolitiske experten Oscar Jonsson i torsdagens DN.
Den finska lägesbilden är att även finländarna måste bereda sig på aktivare och fientligare påverkan än tidigare. Dock har den ryska underrättelsetjänstens närvaro i Finland och på annat håll i Europa minskat vartefter underrättelseofficerare utvisats. Reserestriktionerna gör sitt till – samt att finländare allt mer undviker ryska kontakter.
Det här har tvingat ryska underrättelse- och säkerhetstjänster att ändra strategi – att i högre grad använda mellanhänder och täckmantlar.
Så kallade proxyaktörer blir alltmer framträdande. Syftet är att påverka den allmänna opinionen och medborgarnas säkerhetskänsla och att belasta myndigheterna. Mängden ”förbrukningsagenter” ökar, ofta ungdomar som rekryteras via sociala medier för att genomföra uppdrag med våld, sabotage eller till och med terrorism. Länder som Iran och Ryssland bryr sig inte alls om vad som händer med de personerna.
– Det här har accelererat och blivit allvarligare, säger Thomas Nilsson, chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i Sverige.
Ett antal europeiska public service-bolag har särskilt kartlagt den ryska hybridkrigföringen. I dag riktas den tydligast mot de baltiska länderna, men väntas byta fokus.
– Det är bara en tidsfråga innan fokuset kommer skifta mot Norden. Putin har ju tydligt deklarerat det kommer få konsekvenser att vi gick med i Nato, enligt Henrik Häggström, strategisk rådgivare på Försvarshögskolan.