DELA
Foto: Jonas Edsvik

Ett budskap till biskoparna – dags att sluta med exorcism

Det är hög tid för vår folkkyrka att ta sin hand från allt och alla som ägnar sig åt omvändelseförsök.

Att utsätta sina medmänniskor för handlingar som är så skadliga att FN likställer det med tortyr hör inte hemma år 2024 e.Kr.

Det är budskapet som ledarsidan vill passa på att skicka med kyrkans höga ledare, biskoparna från alla Finlands stift, som den här veckan för första gången håller sitt möte på Åland.

Ifall någon Nyanläsare har missat den senaste tidens kyrkliga uppståndelse i Svenskfinland kommer här lite bakgrund. Den 20 september i år är det dags för Kyrkhelg i Karleby i Österbotten. Helgen är de finlandssvenska väckelserörelsernas stormöte, men arrangör är också Karleby svenska församling som hör till Borgå stift. Borgå stift är även alla åländska församlingars stift.

Det är teologen och författaren Ray Bakers, född i USA men numera bosatt i Sverige, programpunkt som väckt stor uppmärksamhet och ilska. Han talar under rubriken ”Varför jag inte är gay trots att jag gillar killar” och ska enligt arrangörerna ge en ”personligt vittnesbörd om varför han inte bejakar sina homosexuella känslor och hur Gud har lett honom till ett liv som gift med en kvinna”.

Självklart får denna Baker gilla killar och/eller tjejer bäst han vill, välja sin livspartner och prata med folk om det. Problemet är att budskapet förs fram i ett forum som stöds av den finländska folkkyrkan.

Eftersom Baker, enligt arrangörerna själva, ska fungera som en ”god förebild” och bjuda på ”klassisk biblisk undervisning” genom att berätta om sin ”kamp” mot sin homosexualitet får det många, helt rimligt, att se detta som omvändelseförsök.

”Det är fullständigt skamligt att kyrkorna, mot all forskning och mot bättre vetande, bjuder på en sådan föreläsning. INGEN har NÅGONSIN blivit botad från sin homosexualitet, eftersom det inte är en sjukdom. Däremot har självmordstalen och den psykiska ohälsan skjutit i höjden, varhelst den där vidriga omvändelseterapin dragit fram”, skriver Mark Levengood på sitt Instagramkonto. Han är en av alla dem som i offentligheten reagerat mycket starkt.

Omvändelseförsök går ut på att försöka ändra en persons könsidentitet eller sexualitet, oftast från homosexualitet till heterosexualitet. Det handlar alltså inte om ett förutsättningslöst sökande, om att hitta sig själv, utan det finns en tydlig målsättning att få bort det som är ”fel” och stället bli ”rätt”.

Vad försöken sedan rent konkret innebär varierar kraftigt, de kan vara allt från samtal till ren exorcism, enligt Svenska Yles Nyhetspodden.

Personer som upplevt försök vittnar om hur det påverkat dem väldigt negativt, posttraumatisk stress förekommer och det har ibland tagit dem många år att återhämta sig. Upplevelserna har gjort dem till ”väldigt trasiga människor”.

Och nej, det fungerar såklart inte alls om någon mot förmodan trodde det. Det visar en uppsjö av undersökningar, enligt psykoterapeuten och teologen Jan-Erik Nyberg i Nyhetspodden.

Han förklarar att den sexuella identiteten är med oss från livets början och den är väldigt komplex.

”Så det är väldigt farligt. Man kan skada mer än man gör nytta”, säger han, och drar paralleller mellan sexuell omvändelse och lobotomering.

”Det är ju inte kirurgiskt här, men man gör våld på människan därför att sexualiteten är ju också det område där vi upplever vår identitet … Det är min rättighet att berätta vem jag är och om någon tar ifrån mig den rätten så är det fruktansvärt våld egentligen”, säger Nyberg.

Men det finns hopp. Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand var kritisk i offentligheten direkt.

”Jag ser det som att varje människa, med sin sexualitet, är skapad av Gud och värdefull precis som den man är. Man ska inte behöva förneka det och göra om sig”, säger han i Vasabladet.

Väckelserörelsen Kyrkans Ungdom, som tidigare varit med och arrangerat kyrkhelgen, gick också ut och tog avstånd.

Men inte minst säger folket själva ifrån. Ett medborgarinitiativ med kravet att så kallad omvändelseterapi ska kriminaliseras lämnades in till riksdagen i november i fjol, och ligger nu på lagutskottet bord.

Sedan maj i år pågår en namninsamling även på EU-nivå, där de franska initiativtagarna jobbar för ett förbud mot omvändelseterapi i hela unionen. I dagsläget finns cirka 100 000 underskrifter från alla 27 medlemsländer.

Skärpt lagstiftning på området har betydelse visar forskning, och flera länder har redan infört olika slags förbud. Men i Finland lär vi få vänta länge på ny lagstiftning.

Då återstår den Evangelisk-lutherska kyrkan själv, som ju sitter på både möjligheten och makten att agera snabbt.

Vill man vara den finländska folkkyrkan, den öppna och inkluderande gemenskap man gång på gång säger sig vara – då har man nu chansen att visa det även i handling. Det är dags att klippa banden med alla som ägnar sig åt omvändelseförsök.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp