Ett tack på förhand
Välkomna på jobb alla våra nyvalda beslutsfattare. Här kommer ett tack på förhand från Nya Åland. Ett tack för att ni känner och respekterar ert uppdrag. För att ni vet att ni är en del av demokratins grundbultar. För att ni vet att ni jobbar för Åland och ålänningarna. Och för att ni därför vet att vårt uppdrag som journalister är att bevaka och granska just er.
Det har blivit allt svårare för journalister att göra intervjuer, få ut information och till och med få fotografera folkvalda. Det visar en färsk undersökning från Finlands journalistförbund, där närmare 200 journalister som bevakar politik och förvaltning deltagit. I enkäten ställdes frågor om situationen både i kommunerna, landskapen och på nationell nivå.
I enkätsvaren berättar journalister om hur politiker och tjänstemän helt enkelt vägrar ge helt vanliga intervjuer. Vissa svarar inte överhuvudtaget, andra går med på att ge svar via e-post eller sms (vilket ofta ger både bristfällig information och gör det omöjligt att ställa följdfrågor) medan andra försöker påverka både vinkling och publicering.
Journalistförbundets ordförande Hanne Aho är djupt bekymrad i sin kommentar:
”Det här innebär att medborgarna inte får den information de har rätt till. I normala demokratiska stater ska beslutsfattarna klara av att svara på mediernas frågor. Beslutsfattarna använder, genom det mandat medborgarna gett dem, gemensamma skattemedel och gemensam beslutsrätt. Det räcker inte att twittra eller blogga. Ifall en politiker inte vågar svara på mediernas frågor betyder det att hens verksamhet inte klarar en noggrann granskning”.
Sådan är inte vardagen på Åland ännu. Visst anar vi åländska journalister att liknande tendenser finns även här, men överlag vet ni vad som krävs av er som sitter på både folkets mandat och makt. Här svarar ni när vi ringer, oberoende av klockslag och oberoende av hur arga ni råkar vara på oss just då. För ni vet att vi inte frågar för att Nya Åland vill veta, utan att vi frågar för att ålänningarna, era väljare, har rätt att få veta.
I riksundersökningen svarade över 50 procent av journalisterna även att det blivit ”aningen svårare” eller ”mycket svårare” att få information av tjänstemän. Även här ser situationen annorlunda ut på Åland. Det finns många tjänstemän som verkligen är guld värda. Alla ni som snabbt hittar och ger ut offentliga handlingar, men också gör det där lilla extra och bistår med bakgrund, förklaringar och kontinuitet i ett system som annars bygger på byte av beslutsfattare vart fjärde år.
En bra och rimlig start för vår nya landskapsregeing och lagting vore att uppfylla den nu avgående landskapsregeringens löfte om en lag som ger allmänheten rätt till insyn även i offentligägda aktiebolags verksamhet.
Nya Ålands journalister jobbar för våra läsare och det är journalistreglerna, och inte de folkvalda, som styr en redaktion.
Så tack på förhand för att ni kommer att fortsätta svara när vi ringer.
Journalistreglerna i Finland
är 35 punkter som har gjorts upp enbart för självreglering inom branschen.
Punkt 1) Journalister är i första hand ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få veta vad som händer i samhället.
Punkt 2) Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen.