SÖK
MENY
Ett undantag ur tiden
Utsläppsundantag samtidigt som vi går allt snabbare mot klimatkatastrofen. Just så.En verklighets-check skulle vara på sin plats i diskussionen kring utsläppskraven. I synnerhet med tanke på antalet experter som sågar ö-undantaget.
Förra veckan sattes nya värmerekord fyra dagar i rad. Det började på måndagen då världens snittemperatur för första gången gick över 17 grader. På torsdagen var den redan uppe i 17,23 grader. Värmerekorden orsakas av både klimatkris och väderfenomenet El Nino.
”Om vi fortsätter att skjuta upp de åtgärder som krävs så tror jag att vi snart är nära en katastrofal situation”, säger FN:s generalsekreterare António Guterres angående den mänskligt orsakade klimatförändringen.
Vilka åtgärder är det då som krävs? Jo, bland annat det som EU försöker göra med sitt klimatpaket ”Fit for 55”, där målet är att minska utsläppen med 55 procent till 2030 och nå nettonoll till 2050. Det inkluderar striktare regelverk inom många olika områden, bland annat sjöfarten. Men det finns möjlighet till undantag från de striktare klimatreglerna ute till havs, om man som Åland är en ö med permanent befolkning. Det undantaget vill Finland nu använda för sjöfarten mellan Åland och fastlandet.
”Vi vill inte på något sätt undvika att miljöanpassa oss men för tillfället är möjligheterna att göra det väldigt få eftersom det inte finns alternativa bränslen att tillgå. Regelverken faller på plats innan vi kan göra något. De pengar vi nu slipper betala kan vi sätta på att utveckla till exempel miljöteknik”, säger Viking Lines informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström.
Det verkar vara den springande punkten i resonemanget för ett undantag – att tekniken och möjligheterna för en övergång till striktare miljökrav inte ännu är där. Men det är många som inte köper det resonemanget.
”Man borde bara bita i det sura äpplet som alla andra i sjöfartsbranschen, och försöka vända klimatutmaningen till något positivt i stället – en möjlighet att ligga i framkant”, säger professor i havsjuridik vid Åbo Akademi, Henrik Ringbom, till Åbo Underrättelser.
Kaptenen Mikko Heikkilä, som forskar på sjöfartens utsläpp, säger till Nya Åland att han dessvärre tror att undantaget fördröjer den gröna utvecklingen.
”Jag tror att det kommer vara som att klicka på pausknappen och vänta. 2030 kommer företagen stå där med samma problem som i dag”, säger han.
I argumentationen för att göra Ålandstrafiken till ett undantag framhålls att vi är en ö som är helt beroende av sjötransporter. Och visst är vi beroende av transporter till och från Åland. Men samtidigt är vi beroende av en livsduglig planet.
Ja, det kan låta dramatiskt och oproportionerligt att ställa dessa två mot varandra, men det är ändå den krassa realiteten. Överallt där vi kan göra utsläppsminskningar bör vi göra det. Helst i går. Och det kommer att kosta, för alla.
Vd Jan Hanses konstaterar i en Nya Åland-intervju att ”inte innehåller avgaserna mindre koldioxid oavsett vad vi betalar”. Nej, det han rätt i. Men det sporrar rederiet till att snabba på övergången. Ekonomiska piskor är effektiva. Och så krasst med finanserna verkar det inte vara. Nyligen rapporterade Nya Åland att rederiet fått ett stöd på 184 000 euro för att delta i ett utvecklingsprojekt kring fullt elektriska ro-pax fartyg på korta rutter. Viking Line gick också nyligen ut med att man tror på bättre resultat för 2023 än föregående år. Resultatet år 2022 låg på 28,3 miljoner före skatt.
Det är intressant att ställa Viking Lines uttalande mot Eckerölinjens, vars rutt mellan Sverige och Åland alltså inte omfattas av undantaget. Vd Björn Blomqvist möter den nya verkligheten klädsamt medvetet.
”Det här blir en faktor som sänker vår lönsamhet och om vi sedan ska få tillbaka vår lönsamhet måste vi släppa ut mindre koldioxid. Generellt tror jag att vi som ska tillämpa saker alltid upplever att man skulle vilja ha mera tid och mera svar. Men samtidigt ser vi att det är bråttom. Medeltemperaturen stiger i rasande takt, något måste göras och vi tänker dra vårt strå till stacken”, säger han till Nya Åland.
På måndagen publicerades en studie som visade på att 61 000 människor uppskattats ha dött i Europa under förra årets värmebölja. Klimatkrisen gör att ostadigare och varmare väder blir allt vanligare. Och det får allt allvarligare och dödligare konsekvenser. USA drabbades i början av veckan av kraftiga regn med stora översvämningar till följd, Kanada genomlider rasande skogsbränder och Indien skakas av kraftiga monsunregn. I Turkiet har det i dagarna varit så varmt som 44 grader.
Att då ifrågasätta och skjuta upp skarpare utsläppskrav i ett av de rikaste hörnen av världen känns smaklöst.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
