SÖK
MENY
EU-platsen kan glida SFP ur händerna
Den finländska extraplatsen till Europaparlamentet är hotad av britternas oförmåga att bestämma sig om brexit.
De åländska rösterna är nu viktigare än någonsin.
Storbritanniens premiärminister Theresa May meddelade i går att Storbritannien önskar skjuta upp brexit till den 30 juni. Det betyder att britterna troligtvis går till Europaparlamentsval den 26 maj. Finland ser alltså ut att tappa sin extraplats i parlamentet.
Ingenting är klart än, precis som i resten av brexitröran.
Det utträdesavtal som tog två och ett halv år att förhandla fram har röstats ner två gånger av det brittiska parlamentet. I veckan meddelade talmannen att det inte blir flera omröstningar om inte betydande förändringar i avtalet kan göras, någonting EU hittils har vägrat och troligtvis även fortsättningsvis kommer att vägra.
Det fanns en plan att lägga fram avtalet ytterligare en gång, den planen grusades i och med talmannens ställningstagande och det utlystes mer eller mindre en konstitutionell kris.
Det enda britterna än så länge faktiskt har röstat ja till är att förlänga tiden för ett utträde, och i onsdags blev det klart hur lång tidsfrist de önskar sig. Det är dock inte upp till britterna, utan samtliga EU-länder måste godkänna förlängningen av brexit. Britterna kan fortsättningsvis kan krascha ut ur EU om en vecka med förödande konsekvenser.
Vid en eventuell brexit, oavsett hur det ser ut, får Finland ett fjortonde mandat i Europaparlamentsvalet den 26 maj. De 79 brittiska parlamentsplatserna har fördelats av EU och en av dem tillföll Finland.
Om det nu går så att landet blir kvar i EU kommer de också att ställa upp i valet till Europaparlamentet i maj. Finland har då plötsligt en plats mindre. Om det inte blir någon brexit alls blir Finland permanent av med sin nya, fjortonde, plats i parlamentet.
Finland ska alltså gå till val om 14 platser, men det finns inga garantier för att 14 platser finns att dela ut. Även om det säkert finns en plan för hur detta rent tekniskt ska lösas i Finland så betyder det förstås en stor ovisshet för de finländska partierna.
Detta resonemang är förstås i allra högsta grad teoretiskt, men även i teorin borde Svenska folkpartiet, SFP, oroa sig.
I det förra parlamentsvalet lyckades Nils Torvalds ta det tionde av totalt tretton mandat i turordningen, vilket är ett bra resultat. Men det finns dock inga garantier för att SFP lyckas igen och det finns alltid en risk att blir utan mandat.
Åland har sin representation i Nils Torvalds stab och om SFP blir utan plats kommer Åland att bli av med sin specialmedarbetare.
Det finns dessutom en större konkurrens om de åländska rösterna på ett annat sätt än tidigare i och med att Camilla Gunell (S) ställer upp för Socialdemokraterna i Finland. Gunell är den i särklass mest profilerade åländska politikern som ställer upp i valet och har visat att hon har en fallenhet för att göra just bra valrörelser. Insatsen för valet har höjts därmed rejält även på Åland.
De åländska rösterna var inte avgörande för SFP senast, men är betydelsefulla för partiet i allra högsta grad. Röstmarginalen blir snävare om det extra mandatet försvinner, och snävas till ytterligare om de åländska rösterna får större spridning än tidigare.
I ett drömscenario, hur osannolikt det än må vara, har vi en egen parlamentsledamot den 27 maj. I ett mardrömsscenario står vi utan representation helt och hållet.
En sak är i alla fall klar: de åländska rösterna är oerhört viktiga i maj.
