DELA
Foto: Wikimedia Commons/Arno Mikkor
"Det är inte ovanligt att lämna in ett flertal stämningar samtidigt mot journalister och försvarare av mänskliga rättigheter. Syftet är att trakassera och dränera moralen hos dem som är målet för stämningen, säger Vêra Jourová, EU:s öppenhetskommissionär.

EU slår ner på munkavlestämningar

Munkavlestämningar: så kallas det när mäktiga aktörer försöker hindra journalister och oppositionella i deras arbete genom att stämma dem för domstol. Nu föreslår EU-kommissionen ett direktiv som ska göra det svårare att använda juridiken till att tysta och skrämma journalister.

På engelska kallas trakasserierna för något så elegant som ”Strategic Lawsuits Against Public Participation”, SLAPP. Ett aktuellt exempel från Sverige gäller den nätbaserade finanstidningen Realtid, vars chefredaktör och två av dess reportrar har stämts i Storbritannien av företagaren Svante Kumlin. Processen tog sin början 2020 när tidningen bad om svar på frågor i samband med en helt vanlig granskning av Kumlins företag. I stället för svar på sina frågor mottog de hot om stämning från Kumlins advokater i Monaco. Stämningsansökan lämnades in i november 2020, och ärendet är fortfarande inte avgjort. Realtids reporter Annelie Östlund beskriver munkavlestämningar som ett sätt att runda lagar och regler som syftar till att värna pressfriheten i Sverige. ”Exempelvis kan en skrivande journalist inte stämmas för förtal i Sverige. Här ansvarar en ansvarig utgivare för vad som publiceras. För att Per [Agerman] och jag över huvud taget ska kunna stämmas personligen – och därmed hotas med skadestånd i hundramiljonersklassen som nu är fallet – så måste förtalsstämningen ske utomlands”.

Ett annat exempel är när den brittiska journalisten Carole Cadwalladr för två år sedan stämdes för förtal av Arron Banks, multimiljonär som donerade åtta miljoner pund till Brexitkampanjen. Detta efter att hon anklagat Banks för att ljuga om sin relation med Ryssland. Eftersom Banks stämmer Cadwalladr personligen så har hon fått ta till gräsrotsfinansiering för att ha råd att försvara sig i rätten.

Ett särskilt otäckt exempel är den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia. Enligt svenska TCO:s webbtidning Arbetsvärlden hade hon inte mindre än 18 munkavlestämningar mot sig när hon dog i oktober 2017 i ett sprängattentat. Erik Halkjear från Reportrar utan gränser berättar för Arbetsvärlden att hennes familj har ärvt stämningarna. ”De är riktade mot hela hennes arv”, säger han.

Mönstret är alltså att rika och mäktiga personer och organisationer använder juridiken för att stoppa granskning och kritik. Det är detta som EU vill komma åt genom det nya direktivet. Förslaget innebär för det första att domstolarna ska kunna avvisa uppenbart ogrundade rättsprocesser i ett tidigt skede. Om domstolen avvisar målet ska den som har inlett processen betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. För det andra ska de som stäms i munkavleprocesser ha rätt till skadestånd. För det tredje ska domstolarna kunna utdöma kännbara böter till de som inleder sådana mål. Eftersom syftet är att skrämma och störa snarare än att få rätt i domstol så har direktivet avsett att göra det så dyrt som möjligt att dra igång den här sortens godtyckliga processer.

Direktivet går dock bara att tillämpa i fall med gränsöverskridande konsekvenser. Därför har kommissionen har antagit en rekommendation att medlemsstaterna ska tillämpa direktivets regler också på nationell nivå. Men få tror att länder som Polen och Ungern följer den rekommendationen. Enligt uppgifter från polska journalistförbundet – som återges i Arbetsvärlden – uppgår antalet munkavlestämningar i Polen till 187, räknat sedan 2015. Regeringspartiet Lag och Rättvisa har självt stämt oppositionella personer och grupper i 75 olika fall.

Finlands Journalistförbund välkomnar förslaget. ”SLAPP kan leda till ökning av självcensur och till ekonomiska svårigheter för mediaföretag. Vi har sett många oroande exempel av SLAPP i Europa. SLAPP kan används även för försök att avslöja källor”, skriver förbundet.

Det närmaste exemplet hittills på en munkavlestämning i Finland är enligt förbundet processen mot journalisten Johanna Vehkoo. Den slutade med att Högsta domstolen i vintras beslutade Johanna Vehkoo inte gjort sig skyldig till ärekränkning då hon i ett Facebookinlägg kallade en före detta fullmäktigeledamot i Uleåborg bland annat för rasist och ”naziclown”.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp