SÖK
MENY
Eutanasi – dystopi eller utopi?
Tyskland har nyligen konstaterat att den lag som förbjuder aktiv dödshjälp strider mot landets konstitution. Även Portugal är på väg att legalisera eutanasi.
I Finland utreds som bäst rätten till att avsluta sitt eget liv.
Majoriteten av finländarna uppger att de stöder eutanasi, enligt en enkät av Helsingfors universitet.
2018 initierade Svensk Ungdom i Finland en motion för aktiv dödshjälp som dock röstades ner av riksdagen, men man tillsatte en arbetsgrupp för att utreda behovet av lagstiftning för god vård i livets slutskede, självbestämmanderätt, palliativ vård och eutanasi. Resultatet av utredningen ska presenteras sommaren 2021.
Samtidigt tar fler länder steget mot mer liberal dödshjälpssyn.
Belgien, Nederländerna , Luxemburg och Kanada har gällande lagstiftning som möjliggör eutanasi och assisterat självmord. Nu är frågan aktuell även i Tyskland och Portugal.
Grundpremissen för laglig eutanasi är att personen ska lida av en dödlig kronisk sjukdom och upprepade gånger medvetet be om dödshjälp. Det är också tillåtet om en person upplevt långvarigt olidligt lidande som inte kan lindras på annat sätt.
Legalisering av dödshjälp är ett sätt att reglera och kontrollera något som annars kanske skulle ske i tysthet med allvarligare konsekvenser, där personen själv tar sitt liv eller ber någon närstående om hjälp.
”Om lagstiftningen skulle finnas skulle det vara skönt för mig så att jag inte är ensam, vilket jag vet jag kommer vara eftersom jag inte vill att någon från min familj är där när det händer”, säger en dödssjuk kvinna i en forskningsintervju Storbritannien. Kvinnan berättar att hon planerar att ta livet av sig och för att inte kompromettera familjemedlemmar så ser hon att den enda utvägen ur lidandet är att göra det själv.
I intervjustudien, där man pratat med människor som lever med kroniska, dödliga sjukdomar, så framkommer det att just sorgen att dö ensam är en av orsakerna till att man vill ha möjlighet till eutanasi. Men även annat spelar in i, bland annat rätten att bestämma om sitt eget liv (och dess slut), rädsla för att bli en börda för anhöriga, ekonomiska orsaker, kronisk smärta och så en av de återkommande punkterna – att få behålla sin värdighet.
Men när ska det bli tillåtet att dö? Det är en av de springande punkterna i debatten. Det finns en oro att dödshjälp skulle ges för ”lättvindligt” eller på subjektiv basis.
Antalet holländare som fått dödsassistans har stigit från under 2 000 år 2007 till nästan 6 600 år 2017. Och det är inte bara människor med dödliga sjukdomar som valt att avsluta sitt liv. Eelco de Gooijer var ett uppmärksammat fall i Nederländerna. Han var 38 år när han tog det dödliga beslutet på grund av svår depression. I Holland omfattar området för eutanasi även minnessjukdomar och mentala sjukdomar.
”Eelco var inte lycklig. Han ville få ett slut på sitt lidande och döden var enda utvägen”, säger hans mamma Monique de Gooijer till The Guardian.
Även om många hävdar att det är en mänsklig rättighet att få bestämma över sitt eget liv, så är det inte bara den aktuella personen som påverkas.
”Döden berör alltid också andra människor, även om den skulle vara självvald”, säger Jaana Hallamaa, professor i socialetik vid Helsingfors Universitet.
När det gäller eutanasi påverkas i hög grad den som möjliggör skeendet, alltså läkaren. Här har experter flaggat för psykologiska effekter för de dödsbringare som fullföljer sina patienters önskan. Enligt finländska enkäter ställer sig sjukvårdspersonal som arbetar med palliativ vård mest kritisk till eutanasi. Det finns också en oro för att dödshjälp ska ses som ett alternativ till att förbättra terminalvården eller att lindra sjukdomar.
Men det finns vårdspersonal som ser det som en akt av nåd och medmänsklighet. Bert Keizer arbetar på the End of Life kliniken i Holland och läkaren, som har filosofibakgrund, konstaterar att eutanasi innebär en ny era av livsavslut.
– För första gången i historien har vi skapat ett utrymme för människor att röra sig mot döden medan vi kan röra dem, medan de är ibland oss. Det här något helt annat än att begå självmord (…) vilket är det mest fruktansvärda sätt att göra det på eftersom såren aldrig läker (för de efterlevande), säger han till The Guardian.
Svensk Ungdom framhöll i sin omdebatterade motion att ”eutanasi är ett humant och respektfullt sätt att uppfölja patientens subjektiva och välgenomtänkta önskemål angående hans eller hennes liv”.
Men det är tydligt att ett sådant beslut inte bara påverkar den egna personen och är därför något som bör dryftas på en medmänsklig samhällsnivå. Nästa sommar kommer den finländska utredningen presenteras och då kommer vi inte kunna värja oss från att ta diskussionen, även om det kan kännas makabert eller obekvämt.
