SÖK
MENY
Extra rörligt lagtingsval i år
Fyra röstmagneter tackar för sig och därmed behöver 1 700 väljare hitta en ny kandidat i höstens lagtingsval. Det finns alltså mycket att vinna för de partier som lyckas ställa upp starka kandidater, helst i Mariehamn med omnejd.
Andelen osäkra väljare sjunker i Åland gallup vilket gynnar Centern och Moderaterna. Det gick att läsa i Nya Åland i förra veckan. Men fortfarande har ungefär var tionde gallupdeltagare inte bestämt sig. Och enligt svaren så röstade de flesta ”osäkra” på Centern och Moderaterna och Obunden samling i lagtingsvalet förra gången. Tittar man närmare på de osäkra väljarna så bor nästan 60 procent i Mariehamn eller Jomala, är löntagre och är någonstans mellan 45 år och pensionsåldern.
Både den aktuella måndagsmätningen och sammanställningen för de senaste månaderna (för att få ett bredare underlag och därför ett mer stabilt resultat) visar, föga förvånande, att de gallupdeltagare som är osäkra röstade på höger-/mittenpartier i förra valet. Mellan de här partierna finns inte några tydliga ideologiska skiljelinjer, vad som i stället särskiljer dem är sakpolitik och personer – som bekant ändrar från val till val. Eftersom alternativen är flera är väljarna mer benägna att röra sig över partigränserna. De bestämmer sig också senare.
Det går att hitta exempel med motsvarande mönster på andra änden av skalan. Få osäkra gallupdeltagare röstade på Socialdemokraterna, Ålands framtid och Åländsk demokrati 2019. Den som vill rösta vänster har egentligen bara ett alternativ, samma sak gäller de väljare som sympatiserar med Åf:s (nu dock väldigt nedtonade) separatistiska arv eller ÅLD:s alternativa verklighetstolkning.
Samma mönster syns i gallupen. De partier som har en tendens att överprestera i Åland gallup är de som saknar tydliga konkurrenter. Å andra sidan missgynnar mätningen de höger-mittenpartier där konkurrensen om rösterna är betydligt tuffare.
Alla röster är förstås ”lediga” i ett val, men de väljare som tvingas byta kandidat är mer benägna att röra på sig också över partigränserna.
Vad som därför blir extra intressant i årets valrörelse är att nästan 1 700 röster, nästan tolv procent av totalen 2019, måste röra på sig i höst eftersom politikerna som i dag förvaltar dem inte ställer upp för omval. I Mariehamn har Tage Silander (MSÅ, 315 röster), Roger Nordlund (C, 487 röster) och Bert Häggblom (Ob, 550 röster) tidigare meddelat att de inte ställer upp för omval. Vill man bredda upptagningsområdet till Jomalabon Fredrik Karlström (MSÅ, 338 röster) så samlade de här fyra ex-kandidaterna 1 690 röster som nu måste gå till en ny lagtingskandidat i oktober.
De åländska valen är i stor utsträckning personval – därför är sådana här avbräck kännbara. Och eftersom de 1 700 rösterna troligtvis mer är kopplade till person än till parti så finns ingen anledning att utgå från att rösterna har en stark politisk hemvist. Att samtliga ex-kandidater dessutom kommer från partier med högst andel osäkra gör det ännu mer troligt att deras väljare går att locka med starka kandidater – oavsett vilket parti de representerar.
Det finns stora vinster att göra för de partier som bäst lyckas locka till sig de ”lediga” rösterna. På samma sätt är risken stor att tappa mandat för de som inte lyckas ersätta sina röstmagneter.
Om ungefär två veckor ska kandidatlistorna lämnas in. Då kommer den första indikationen på vem som har lyckas bra, och vem som har lyckats mindre bra, med att ersätta sina röstmagneter.
