Finländarna väljer fortfarande kalsongfylla över ett ”glas till maten”
Regeringen Orpos vision om ett Finland där människor tar ett glas vin till maten i stället för en kalsongfylla ligger långt ifrån verkligheten. Därför är det orimligt att fortsätta luckra upp alkohollagstiftningen.
Finländarnas totalkonsumtion av alkohol är nu nere på 1970-talets nivåer. Det är positivt att totalmängden minskar. Men Institutet för hälsa och välfärds (THL) rapport om det finländska drickandet för år 2023 visar att Finland har en bit kvar till den samlingspartistiska drömmen om en kontinental och måttlig dryckeskultur.
Målsättningen måste rimligtvis vara att ersätta Alko genom att få in starkare drycker i matbutikerna och därmed förändra finländarnas inställning till alkoholen.
Men även om konsumtionen sjunker, också den som bedöms vara riskfylld, så är det på tok för många som fortfarande super.
”Sammanlagt är cirka tre fjärdedelar av all alkohol som dricks i Finland förknippad med riskkonsumtion, antingen i form av drickande i berusningssyfte eller risk för hälsoproblem orsakade av långvarig alkoholkonsumtion”, skriver Pia Mäkelä som är forskningsprofessor vid THL i ett pressmeddelande.
Det vanligaste är att alkohol dricks hemma och under helgerna. Tre fjärdedelar av den finländska alkoholkonsumtionen sker i hemmet, vilket också leder till att icke-drickande familjemedlemmar utsätts för supandet.
”Riklig alkoholkonsumtion bidrar ofta till ökat och förvärrat våld i nära relationer”, skriver THL i pressmeddelandet.
Nästan var tredje som svarade på THL:s enkät uppgav att någon i deras närhet har problem med sitt drickande. Om man skulle applicera den siffran på hela landet skulle det motsvara 1,35 miljoner finländare.
Vad som däremot inte sker särskilt ofta är att finländarna tar ”ett glas till maten”. THL:s statistik visar att enbart sex procent av respondenterna hade vin som måltidsdryck. Motsvarande siffra för öl var fem procent.
Finland har de senaste åren luckrat upp bestämmelserna kring alkohol. Starkare drycker säljs i mataffärer och regeringen Orpo vill utreda om den högsta tillåtna alkoholhalten ska vara femton procent i stället för dagens åtta för försäljning i mataffärer. Dessutom kan en lagändring leda till att alkohol i framtiden kan budas hem till dörren precis som matleveranser.
Det finns alltså en klar skillnad mellan riksregeringens bild av finländarnas alkoholkonsumtion och verkligheten. Och det är en dyrbar skillnad.
Carina Ferreira-Borges, programchef för alkoholfrågor vid WHO Europa, säger i en intervju med Svenska Yle att mer liberala alkohollagar leder till ökad konsumtion och därmed en större skada på samhället. WHO förordar att fler länder använder sig av den nordiska modellen, i stället för tvärt om.
Enligt THL kostade den finländska alkoholkonsumtionen 789 miljoner euro år 2022. Då räknas kostnader för hälso- och sjukvård, rättssystem och kriminalvård, upprätthållande av ordning och säkerhet, social service samt pensioner och sjukdagpenningar med.
Det finns ett annat aktuellt exempel som kan kopplas samman med alkoholpolitiken. Skatten på tobak (cigaretter, rulltobak, tobak för pipor och cigaretter, cigarrer och cigariller) ska nämligen, enligt Svenska Yle, höjas sex gånger fram till sommaren 2027 vilket innebär en sammanlagd prisökning med 27 procent. En cigarettask ska kosta minst 13 euro när höjningarna är genomförda. Politiska beslut har dessutom begränsat utrymmet för rökare kraftigt sedan ett par decennier tillbaka.
Det är förstås bra ur ett folkhälsoperspektiv, men varför går man då i motsatt riktning vad gäller alkohol som ju är förknippat med ännu större samhällskonsekvenser?
Finländarna har inte en avslappnad inställning till alkohol. Att luckra upp lagstiftningen bidrar knappast till att ändra den finländska inställningen till spriten. Att däremot göra den mer tillgänglig blir en kostsam affär för både medborgare och den offentliga ekonomin.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.