SÖK
MENY
Finlands nästa regering måste stå upp för reduktionsplikten
Förnybart bränsle är ett nytt rött skynke för Sveriges och Finlands populistpartier. Sverigedemokraterna hotar nu att dra undan sitt stöd för Ulf Kristerssons regering om den inte går med på SD:s krav på att inblandningen av biodrivmedel i fordonsbränslen sänks till noll. Ville Tavio, ordförande i Sannfinländarnas riksdagsgrupp, kom med ett utspel med samma innebörd i Iltalehti häromveckan.
Men att avskaffa reduktionsplikten (eller ”distributionsskyldigheten”, som är den svenska termen i Finland, gissningsvis en slapp och obegriplig översättning av ”jakeluvoite”) vore ett enormt bakslag. För miljön naturligtvis, men också för näringslivet i båda länderna. Syftet med att blanda in en viss andel förnybara bränslen i de fossila drivmedlen är förstås att få ner koldioxidutsläppen, men också att skapa en marknad för förnybara bränslen så att de kan utvecklas och bli lönsamma.
”En av de viktigaste uppgifterna för politiker är att ange riktningen för den gröna omställningen och skapa förutsättningar för företag att anpassa sig. Om den politiska riktningen vacklar tär det på förtroendet för finsk politik. Det skapar osäkerhet för företag som investerar i hållbara lösningar och kan till exempel öka finansieringskostnaderna”, säger Mariko Landström, ledande sakkunnig inom natur och ekonomi vid jubileumsfonden Sitra, i en intervju med Hufvudstadsbladets Sören Jonsson.
Det är enligt Hbl reduktionsplikten som gjort att Neste kunnat bli världsledande inom förnybar diesel. Regeringen Juha Sipilä (C) – annars inte särskilt känd för sin gröna politik – beslutade på sin tid att reduktionsplikten ska höjas till 30 procent till 2029. Den nuvarande SDP-regeringen valde att pausa reduktionsplikten tillfälligt efter Rysslands invasion av Ukraina med de åtföljande prisökningarna på bränsle.
I år ligger nivån på 13,5 procents inblandning av förnybara bränslen, men redan nästa år ska andelen upp till 28 procent. Från 13,5 till 28 procent är en kraftig ökning från ett år till ett annat.
Transportsektorn mullrar om att höjningen hotar inte bara sektorns lönsamhet utan också hela landets konkurrenskraft. Mari Tenhovirta, ledande sakkunnig inom förnybar energi på Energimyndigheten, säger dock till Hbl att beskattningen och råvarupriset påverkar mer än reduktionsplikten.
”Det är inte gratis att minska utsläppen och det är något som alla kommer att få känna av – i slutändan förs de högre kostnaderna över på konsumenterna”, säger hon.
I Sverige får regeringen kritik från Klimatpolitiska rådet: ”Sverige har tappat styrfarten”, säger rådets ordförande Cecilia Hermansson. Förra året höjde Sverige reduktionsplikten för diesel till 30,5 procent, vilket enligt Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, är den främsta orsaken till att Sveriges utsläpp har minskat.
Den nya regeringen har nu lovat att sänka reduktionsplikten till ”EU:s lägsta” från och med årsskiftet, för att trycka ner bränslepriset. Det räcker emellertid inte för Sverigedemokraterna: de kräver ha 0 procent förnybart.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson har i sin tur sagt att noll procent inte är ett alternativ för hans parti. Resultatet kan bli en regeringskris, eftersom Kristerssons regering är beroende av SD:s stöd i riksdagen.
SD:s utspel är ren populism. EU:s skärpta klimatregler innebär att Sverige måste få ner sina koldioxidutsläpp, och reduktionsplikten är central för att landet ska klara sina mål.
Om SD tvingar fram en övergång – eller snarare tillbakagång – till 100 procent fossilt i tanken tvingas Sverige troligen köpa utsläppsrätter i stället. Det kommer att kosta miljarder kronor i skattepengar, inte minst för att utsläppsrätterna bara blir dyrare i takt med att kraven stiger i hela EU.
Till detta kommer förstås den uteblivna klimatvinsten, när utsläppen flyttas runt i stället för att reduceras. Plus att Kristerssons regering i höstas valde att sänka skatten på både bensin och diesel samt att skrota klimatbonusen till elbilar, vilket har fått efterfrågan att störtdyka. Det är ett uselt facit för en statsminister vars parti kallar sig ”Sveriges gröna höger”.
Låt oss hoppas att Finland inte väljer en lika bakåtsträvande regering på söndag.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
