SÖK
MENY
Flera värdiga kandidater till Nobels fredspris
I dag, fredag, delas Nobels fredspris ut. Bland förhandsfavoriterna finns Aleksej Navalnyj och ICC:s Karim Kahn, men det är i Afrika som några av de främsta fredsinsatserna har gjorts.
Priset har delats ut sedan 1901 och ska gå till den eller de som har gjort mänskligheten störst nytta. Det är ingen enkel uppgift, speciellt eftersom utvecklingen snarare går åt fel håll vad gäller världens väpnade konflikter.
Det pågår enligt Genèveakademin just nu 110 väpnade konflikter i världen. Enligt Our World in Data toppade Europa ifjol den dystra listan över regioner där flest dör på grund av krig – Rysslands anfallskrig mot Ukraina är förstås den mest bidragande faktorn.
Ännu mer dystert blir det när insikten att de senaste åren är några av de absolut dödligaste sedan 1990-talets början sjunker in. Bara tre år, 1994, 2021 och 2022 har varit dödligare än fjolåret vad gäller offer för krig och väpnade konflikter sedan kalla kriget tog slut.
Så vem ska få Nobels fredspris i dag?
Spelbolagen (det går att spela om pengar på det mesta) tror att den nu avlidne ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är favorit att få utmärkelsen i år*. Det skulle inte vara ett dåligt val av Nobelkommittén. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har hamnat lite i skymundan efter kriget i Mellanöstern. Att ge priset till Navalnyj skulle lyfta hans gärning och samtidigt uppmärksamma de övergrepp som begås mot både den ukrainska och den ryska befolkningen (faktiskt). Bara en har fått fredspriset postumt: Dag Hammarskjöld, år 1961.
Experterna tror att chefsåklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) ligger bra till. Betydelsen av att följa internationell lag och humanitär rätt är avgörande för att vår världsordning ska hänga samman. Britten Karim Kahn, som tillträdde 2021, gör sitt bästa för att också världsledare ska rätta sig i ledet. Ett exempel är att Kahn ifjol krävde att få Rysslands diktator Vladimir Putin utlämnad till domstolen.
Den internationella domstolen ICJ är det också flera som tror på.
Eftersom världens blickar riktas mot det pågående folkmordet i Gaza skulle det vara fullt rimligt om priset också ges till någon som arbetar för att stoppa det. Ett förhandstips är FN:s speciella flyktingorgan för palestinier UNWRA och dess kommissionär Philippe Lazzarini. Om Nobelkommittén väljer en mindre polariserande väg kan den dela priset mellan två organisationer. Två som nämns är israeliska människorättscentret B´Tselem och den palestinska motsvarigheten Al-Haq.
Inbördeskriget i Sudan har pågått sedan våren 2023 och har skördat över 15 000 offer. Fler än åtta miljoner människor har tvingats fly från sina hem och 25 miljoner människor saknar tillgång till mat. Ändå når inte hjälpen fram. Därför har så kallade Emergency Response Rooms bildats. Det är grupper som har gått samman för att hjälpa människor som befinner sig i nöd. Sammanslutningarna är avgörande för att bistånd ska nå fram i landet när internationella grupperingar inte lyckas. En värdig vinnare av priset, minst sagt.
Värdiga vinnare skulle också medlemmarna i den afrikanska medlargruppen som fick slut på Tigraykriget vara. Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, lyfter speciellt en av dem – sydafrikanskan Phumzile Mlambo-Ngcuka.
I två år pågrick Tigraykriget i Etiopien, mellan regeringsstyrkor och grupperingar i regionen Tigray. Kriget var ett av de blodigaste i världen och FN rapporterade om massakrer på civila.
Fredsavtalet som fick stopp på inbördeskriget medlades fram av en grupp afrikanska ledare, med Olusegun Obasanjo, Uhuru Kenyatta och Mlambo-Ngcuka i spetsen.
Enligt Svensson halverades antalet dödsfall i regionen efter fredsavtalet, en framgång som är svår att konkurrera med.
Också den här gruppen är förtjänt av Nobels fredspris 2024.
Snart tillkännager Nobelkommittén sitt val. Men alla som har nämnts i den här texten är förtjänta av uppskattning, även om de inte får medaljen i dag.
*Uppdatering: Nya Ålands ledarskribent har i efterhand upplysts om att priset inte kan delas ut postumt, annat än i fall där pristagaren avlider mellan beslutet att tilldela personen priset och prisutdelningen.
