SÖK
MENY
Folkets dom: samarbeta över kommungränserna
De två mest förankrade alternativen för ett demensboende i Mariehamn är också de minst populära i Åland Gallup.Flest vill se en allåländsk lösning – något som inte ens finns på agendan. Men förhoppningsvis är gallupen en ögonöppnare för politikerna: de yngre väljarna vill ha samarbete över kommungränserna.
Mariehamns alternativ för demensboendet faller inte gallupdeltagarna i smaken. Stadspolitikernas första val Apalängen får tumme upp av bara 9 procent av gallupdeltagarna. Enbart avskrivna Mariepark lockar färre människor än Apalängen.
Det är förstås anmärkningsvärt i sig – att de två alternativen som faktiskt har varit aktuella i flera år nu är de minst populära. Kanske förklaringen är nyhetens behag. Både vad gäller Apalängen och Mariepark så har debatten presenterat både för- och nackdelar. Därför är bilden av de här alternativen nog de mest nyanserade.
De mest populära alternativen i gallupen är de nya – som ju av förklarliga skäl inte har utretts lika noga. Än så länge är det bara de positiva aspekterna som lyfts fram, eftersom det handlar om argumentation och inte utredningar. Folkopinionen kan därför ändras när Ytternäs ängar (och Hälsans hus, för den delen) genomgår en mer noggrann granskning.
Gallupresultatet kommer säkerligen att ge extra fart åt stadsdebatten i december. För drygt en fjärdedel av alla som deltog i gallupen vill nu bygga ett boende i Ytternäs. Bland stadsbor, 55 år och äldre, vill nästan hälften ha boendet i Ytternäs. Äldre mariehamnare utgör den mest aktuella målgruppen för ett demensboende och är en stark väljarbas i staden, varför deras röst säkert lär väga extra tungt vad gäller den fortsatta planeringen.
Men Ytternäs är de facto inte det mest populära alternativet. Flest gallupdeltagare vill ha ett gemensamt boende för hela Åland. Ungefär en tredjedel av alla som röstade valde det här alternativet, även en del mariehamnare. Intressant är också att yngre gallupdeltagare tycker att ett gemensamt åländskt boende är att föredra.
Det finns säkert många förklaringar till varför siffrorna ser ut som de gör. Men om man vill vara optimistisk så kan man tolka dem som en passning till beslutsfattarna att söka samarbeten över kommungränserna.
Det bästa för Åland skulle ju vara om åtminstone de stora kommunerna kunde planera för större projekt tillsammans. Genom samarbete kan man också bygga större och mer flexibelt för framtiden.
Den här tanken verkar dock inte vara särskilt realistisk. Mariehamns stad har redan lagt mycket tid, pengar och prestige i den här frågan. Dessutom verkar stadens beslutsfattare i sedvanlig ordning ha svårt att gå från utredning till handling, vilket också de senaste turerna har visat. Det är tillräckligt svårt att enas inom en och samma kommun – att blanda in fler i processen är att be om ett Sisyfosarbete – men också i Jomala, Finström, Saltvik och Lemland vill de flesta ha en allåländsk lösning.
Att Mariehamns stad skulle kasta sina planer överbord nu för att börja diskutera ett allåländskt projekt är alltså inte troligt, knappast heller är det önskvärt. Det behövs ett demensboende så snart som möjligt.
Men för framtida projekt bör politikerna ha med sig beställningen från väljarna.
