SÖK
MENY
Folkfest och algsörja
”Det är svårt att hålla både glädje och sorg i mig samtidigt”, skriver en klok vän på Facebook angående Tall Ships Race. Glädjen är folkfesten. Sorgen är algsörjan.
Sällan har väl Mariehamn levt upp såsom under Tall Ships Races. Folksamlingar, musik, gatustånd, underhållning, turister och till på köpet strålande väder. Arrangörerna jublar, försäljarna jublar, turistÅland jublar.
Men tyvärr var allt inte av godo under den gångna veckan. Vattnet kring Åland – i fokus för festligheterna – blir allt sämre och sämre. Mycket måste göras, och snabbt.
Men vi börjar med det positiva. Gällande förra veckans evenemang kan man speciellt notera att:
1. Åland kan leverera evenemang i stor skala. Mariehamns stads representanter vittnar i tisdagens tidning om ett projekt där det mesta klaffade trots stora utmaningar. Mariehamns storlek och geografiska läge gjorde att man fick bygga organisationen och förväntningarna på ett helt annat sätt än övriga hamnar som deltar i den internationella segeltävlingen. Med endast EN anställd och imponerande 250 volontärer så rodde man iland årtiondets folkfest. Fördelarna med ett litet samhälle, agilitet, nätverk och samarbetsvilja, blev tydliga under veckan som gick. Näringslivet backade upp staden och budgeten höll. Åland kan när Åland vill.
2. Esplanaden är en guldgruva. Under alla evenemangsdagar var den fullpackad med folk och överlyckliga försäljare stod uppradade längs med den vackra gågatan. ”Vi har skapat en arena där de som vill får tjäna hur mycket pengar man vill”, säger vikarierande stadsdirektören Emma Dahlén till Nya Åland.
Esplanaden passar ypperligt för försäljning och flanerande – något som kunde användas bättre även vid andra tillfällen. Speciellt sträckan närmast Östra Hamnen är underutnyttjad trots att den är både strategiskt och vackert placerad. Nästa sommar hoppas vi se många fler evenemang i lindarnas skugga.
Och så till det dystra. Algblomningarna. Algläget under Tall Ships Races känns som ett av de värsta på länge. Sörjan är ett kvitto på utsläpp och eskalerande klimatkris.
Vad månne TSR-deltagarna tänkte när de tog iland med sina vackra skepp i en grönaktig gröt?
Algvarningar börjar bli en del av den åländska sommarvardagen – men det är inte något vi ska börja vänja oss vid. Det finns saker vi kan och bör göra för att skydda våra vatten och säkra fler trevliga dagar vid stranden.
Landskapsregeringen gick förra veckan förtjänstfullt ut med att man håller på att ta fram lokala åtgärdsplaner för att minska avrinningen av näringsämnen från land till vatten. I samband med detta behöver också arbetet med att bekämpa klimatförändringarna växlas upp rejält, Åland må vara en liten aktör på en global skala – men vi ser i närområdet vad som händer när vattnen blir allt varmare.
Vid sidan av förebyggande åtgärder så finns det också innovationer gällande hantering av de blågröna algerna när de väl blommar. Vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm har man tagit fram en ny metod som går ut på att tråla upp den gröna sörjan liknande som man gör vid oljesanering. En finmaskig duk samlar upp cyanobakterierna som man hoppas i framtiden kan användas för att göra exempelvis biobränsle.
”Kan vi (…) använda biomassan till innovativa produkter har vi omvandlat ett miljöproblem till en värdefull resurs”, säger ansvarige forskaren Fredrik Gröndahl, docent i industriell ekologi på KTH, i ett pressmeddelande.
Man testar just nu anläggningen i vattnet utanför Klintehamn och Tofta på Gotland. Åland nästa?
I efterdyningarna av skeppsparadens glädje behöver vi också ge rum för lite sorg och eftertanke. Vill vi ha liknande lyckade evenemang i framtiden är det dags att vi vidtar snabba och kraftfulla åtgärder nu.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
