SÖK
MENY
Fördomar i skolbänken kan ge livslånga konsekvenser
Flickor och pojkar har jämlika förutsättningar i skolbänken, men på grund av fördomar och stereotyper så minskar valmöjligheterna och karriärsbanor riskerar att bli könsspecifika. Tänk alltså på hur du pratar med barn om ämnen, intressen och yrken och undvik att falla i fördomsfulla fällor.
Finns det en ”prototypisk” skolpojke eller -flicka? Och genomsyras värderingar, personlighet, betyg, kognitiva färdigheter och val av studier av denna prototypiskhet?
Den frågan har man tacklat i en omfattande finländsk socialpsykologisk studie som publicerats i tidskriften European Journal of Personality. Den visar på att våra fördomar om pojkar och flickors färdigheter i skolbänken är skeva och missledande på både ett allmänt och individuellt plan.
”Skillnaderna i de standardiserade testen i kognitiv kapacitet, så som verbal och matematisk begåvning samt minne och koncentrationsförmåga, var så små att man utgående från svaren inte kunde skilja åt flickor och pojkar.”
Det konstaterar forskaren Jan-Erik Lönnqvist i en intervju med Svenska Yle. Han har ingått i teamet som undersökt 4 000 ungdomar som gått ut grundskolan i en stor finländsk stad. Man mätte flera olika kunskapsområden för att se om det finns något som stöder synen på ”genomgripande flickaktiga flickor eller pojkaktiga pojkar”. Man fann att det knappt existerar någon mätbar skillnad. Det intressanta med den nya forskningen är att man alltså inte tittat på vad som sägs vara typiskt pojkigt eller flickigt, utan bara krasst låtit en mängd ungdomar genomgå utvärderingar och tester för att sedan se om flickor och pojkar grupperar sig i olika i olika kategorier. Notera alltså att man inte gått på upplevd könstillhörighet, genus, utan på biologiskt kön.
Den största skillnaden mellan könen fanns i avgångsbetygen. På basis av dem kunde man förutsäga en persons kön med 77,5 procents precision.
Men det säger troligen mer om våra förväntningar på pojkar än på faktiska skillnader mellan kön, säger Lönnqvist:
”Man kanske borde kräva mer av pojkar i skolan och inte låta dem komma lättare undan utgående från ”det är nu pojkar”-tänket”.
Frågan är hur skillnaderna mellan könen skulle sett ut om ungdomarna fått växa upp helt utan förutfattade meningar, styrt beteende och fördomar. Och hur deras studier samt fortsatta arbetsliv skulle se ut om de fick utvecklas utanför snäva könsramar.
Forskning visar nämligen att många barn redan tidigt i skolåldern tror att pojkar är mer intresserad av datorer, teknologi och vetenskap än flickor. Det kan påverka huruvida flickor söker sig till dessa ämnen – och relaterade aktiviteter – vilket i sin tur kan påverka framtida karriärsval.
En intervjustudie gjord med 2 500 elever i USA visar att i första klass tror många barn att pojkar är mer intresserade av teknik och i tredje klass tror barn att samma är sant om datakunskap. Att tro att man inte ens ska vara intresserad av ett ämne har enligt forskarna vid Houston College och Washingtons universitet en större påverkan på barnets aktiviteter än tron att man inte är bra på något.
”Dessa föreställningar, ju äldre barnen blir, kopplas till deras egen motivation och intresse”, säger forskaren Allison Master, som konstaterar att stereotyper är självuppfyllande profetior.
Masters forskning visar att om åttaåriga flickor fick höra att flickor generellt inte är intresserade av en aktivitet så visade de åttaåriga flickorna lägre intresse för aktiviteten.
Tänk vad många flickor som exempelvis får höra att motorer mest intresserar pojkar, och tänk vad många pojkar som får höra att hårstyling bara är för tjejer. Mitt i allt är världen kanske berövad en duktig kvinnlig mekaniker och en kreativ manlig frisör.
Det finns även andra saker som påverkar barns jämlika utveckling i skolan. Studier från Mittuniversitet och Aarhus universitet visar att pojkar får mer utrymme att prata och mer uppmärksamhet på lektionerna. Men här har tjejerna ändå börjat ta igen de senaste 30 åren.
Så här inför stundande skolstart är detta bra information att ha bakom örat. Som förälder, lärare och anhörig till barn är det viktigt att vi vidgar vyerna. Tänk på hur du uttrycker dig med barn gällande ämnen och yrken och undvik fördomsfulla könspreferenser. Lyft stereotypi-överskridande exempel och uppmuntra barnens egna intressen på bred skala. Det kan ha en livslång och karriäravgörande betydelse.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
