SÖK
MENY
Först kommer ingenting, sen allt på en gång
Det har gjorts försök med lokal-tv på Åland, men den traditionella varianten är för dyr. Nu finns billigare alternativ och nu verkar det som om Nya Åland har varit med och dragit proppen ur flaskan.
Ibland förundras man över hur lika folk tänker.
När Nya Åland i gårdagens tidning berättade om höstens satsning på tv, till en början på webben och via Ålcoms ip-tv så gjorde tidningen Åland precis samma sak (fast ip-tv har man väl inte?). Inte bara det, det lät dessutom väldigt likt.
”Att det blev tomt på kvällen gjorde att idén om dagliga TV-sändningar föddes”, sägs det i det pressmeddelande som P24 och Nya Åland gick ut med på söndagskvällen.
”När vi tidigare i år gick över till morgontidning lämnade vi en nyhetslucka på kvällen”, säger tidningen Ålands chefredaktör Niklas Lampi i sin tidning.
”De dagliga TV-sändningarna med fokus på snabba nyheter kompletterar morgontidningen och vår populära hemsida”, säger Nyans vd Stefan Norrgrann i pressmeddelandet.
”Det blir ett spännande komplement till papperstidningen och vår välbesökta hemsida.” ”…korta nyhetsprogram som sammanfattar dagens hetaste nyheter”, säger tidningen Åland.
Att lanseringarna kom samtidigt var knappast en slump. Ingen behöver tvivla på att också tidningen Åland har funderat på möjligheten med tv på webbsidan. Så när vårt pressmeddelande kom var det bara att ställa upp sig på bild och berätta samma sak.
Om det är något de åländska lokaltidningarna är bra på så är det att inte ge den andra försprång. Det gällde lanseringen av hemsidan, det gällde sexdagarsutgivningen och nu tv. Oberoende av hur lös i kanten tidningen Ålands ”storsatsning” än verkar, så blir det garanterat någonting. Vi vet inte när. Vi vet inte om det skall anställas folk. Vi vet faktiskt ingenting, för ingen vill berätta. Kanske en klok strategi eftersom det inte kan finnas så mycket att berätta än så länge. Bolagets vd väljer att säga ”inga kommentarer”.
Tids nog får vi veta.
För Nya Ålands tv-satsning, Åland24 heter bolaget där vi är med, är allt färdigplanerat. Det har tagit sin rundliga tid, eftersom upplägget är ett helt annat. Vi vet vilka som har grundat bolaget, vi vet vilka som skall leda det, det finns en styrelse. Det känns väldigt bra.
Att Nya Åland med förgreningar och samarbeten inte är ett ”helåländskt mediahus” i grannbladets ögon kan man faktiskt stå ut med. Men när tidningen Ålands chefredaktör kallar ”sitt” hus för Ålands enda helåländska mediahus så undrar man så smått vart han är på väg. Var går gränsen för mediahus? Ålands radio har radio och hemsida. Det kanske inte räcker för att kallas mediahus, men helåländskt i alla fall?
Och Nya Åland är fortfarande till 80 procent ägt av ålänningar. Ibland när man hör belackarna kan man få intrycket att det är tvärtom.
Det man blir litet betänksam inför är om tidningen Ålands chefredaktör verkligen anser att det finns ett egenvärde i att vara ”helåländsk”. Hur skall Åland erövra världen om man inte tillåts ha samröre med andra?
Fjärdvägen i all ära, men är det bolaget faktiskt mer åländskt än Viking Line eller Eckerölinjen? Betraktar vi inte dem alla som åländska? Eller?
Och hur skall vi ställa oss till Ålandsbanken?
I vår alltmer globaliserade värld måste det vara ett plus om man kan samarbeta med människor från andra håll. Om man kan umgås, om man kan trivas. Om man kan förstå varann.
Förlåt nu om det här sårar någon, men det helåländska har ibland en litet unken biton. Därför hoppas man vänligen att chefredaktör Lampi skall hitta någon icke-ålänning om han gräver djupt i sin ägarförteckningen.
