SÖK
MENY
Fortkörningen som blev världsnyhet
Anders Wiklöfs fortkörning blev snabbt en världsnyhet.
Men är det rimligt att en del tvingas böta exceptionella summor för fortkörning medan andra landsmän kommer betydligt billigare undan? Ja, menar denna ledarsida.
I måndagens tidning rapporterade Nya Åland om att kommerserådet Anders Wiklöf åkt fast för fortkörning. Nyheten spred sig snabbt som en löpeld över världen, inte minst efter att världens största nyhetsbyrå Associated Press (AP) snappat upp den.
Nyhetsbyrån bygger sin artikel på rapporteringen i Nya Åland – ”den ledande nyhetstidningen på Åland” – och därefter var bollen i rullning. Flera av de största internationella mediehusen och -sajterna har plockat upp nyheten från det lilla öriket; bland många andra brittiska Daily Mail, Daily Star och The Guardian, amerikanska ABC News, MSN, Deutsche Welle, Dagens Industri, Expressen, Aftonbladet och Iltalehti. En fin sak är att samtliga världsmedier – vad vi har sett – antingen länkar till eller kreddar Nya Åland enligt gängse förfarande och god publicistisk sed. Det ger trovärdighet och är viktigt inte minst då vi lever i ett tidevarv där fake news i olika former är vanligt förekommande.
Men varför blir då en fortkörning på Åland en världsnyhet?
Det handlar naturligtvis om den exceptionella storleken på bötesbeloppet. Anders Wiklöf tvingas nämligen punga ut med hela 121 000 euro. Att det kanske uppfattas som än mer anmärkningsvärt internationellt sett än här på hemmaplan handlar om att Finland tillsammans med bland annat Schweiz är relativt ensamt i världen om systemet med progressiva – alltså inkomstbaserade – fortkörningsböter.
Det är inte första gången Anders Wiklöf åker på dryga böter: 2013 fick han böta 95 000 euro för en fortkörning, och 2018 fick han en fortkörningsbot på 63 680 euro.
Men Wiklöf är absolut inte ensam i Finland om att ha tvingats hosta upp dryga böter då foten legat allt för tung på gaspedalen. Det australienska försäkringsbolaget Budget Direct genomförde 2021 en undersökning där man granskade kostnaden av att åka dit för fortkörning i världens alla länder. Den svenska tidskriften Teknikens Värld, som skrivit en sammanfattande artikel om undersökningen, konstaterar att Schweiz är det dyraste landet i världen att åka fast för fortkörning i: där ligger en böteslapp på 119 000 kronor (drygt 10 000 euro i dagens växelkurs) i snitt. Som Teknikens Värld konstaterar är det inte så förvånande att skatteparadiset i Alperna befinner sig i topp eftersom ”siffran troligtvis drivits upp då många höginkomsttagare bosätter sig i landet”.
God tvåa på listan är Finland, där en fortkörningsbot i genomsnitt kostar syndaren 71 000 kronor (cirka 6 100 euro). Bland de 20 största fortkörningsböterna i världen har merparten, hela 14 stycken (15 med Wiklöfs nya bot inräknad), delats ut just i Finland. Jämförelsevis har grannlandet Sverige ett maxtak på 4 000 kronor (cirka 345 euro) per fortkörningsbot, även om det under senare års tid lämnats in flera motioner till riksdagen om att införa ett likande, inkomstbaserat botsystem som i Finland, motioner som sedermera fått avslag i olika instanser.
Är det då rimligt, kan man fråga sig, att vissa tvingas betala över 120 000 euro om man kör för fort, medan andra – i samma land – klarar sig undan med en hundralapp?
Hur stämmer det överens med likhetsprincipen, den mänskliga rättighet som stipulerar att alla står lika inför lagen i ett demokratiskt samhälle?
Att vara lika inför lagen borde innebära att straffet ska svida lika hårt för mig som för dig. På ett generellt plan torde tvånget att sitta av ett ettårigt fängelsestraff svida lika mycket för en höginkomsttagare som för en låginkomsttagare. Vi alla utsätts rimligtvis ungefär lika mycket för tidens gång.
Annorlunda förhåller det sig med disponibla inkomster. Undersökning efter undersökning visar att klyftorna i inkomster och förmögenhet hela tiden ökar i västvärlden; skillnaderna mellan fattig och rik har aldrig varit så stora som nu.
Ett system med fastslagna maxbelopp för trafikförseelser innebär inte att vi står lika inför lagen; det gör att vissa höginkomsttagare står över den. Det finländska systemet med progressiva böter – lite likt den progressiva beskattningen – är härvidlag att föredra. En bot ska svida ungefär lika mycket oberoende av vem som får den; svider den inte blir den såklart verkanslös.
Anders Wiklöf själv tycks ha en sympatisk inställning till det hela: ”Jag beklagar verkligen saken […] Men jag har ju hört att de ska spara in en och en halv miljard på vården i Finland, så jag hoppas att pengarna kan fylla igen någon lucka där. Helst skulle jag vilja att de öronmärktes till det ändamålet.”
Bötessumman tillfaller alltså statskassan och därmed det allmännas bästa. Sett till kommentarsfälten i de internationella medier som rapporterat om nyheten tycks majoriteten tyckare anse att det finländska systemet är att föredra.
Så kan en fortkörning bli en världsnyhet, där rapporteringen om det skedda ytterligare stärker Finland som ett föregångsland. Och sätter Åland i världens blickfång för en stund.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
