SÖK
MENY
Framgång med mörk baksida
I slutet av förra veckan avslutades det internationella mötet om biologisk mångfald i Rom. Det var, till skillnad från mycket annat i den globala politiken just nu, en multilateral framgång. Även om finansieringen och implementeringen vacklar.
Det brukar sägas att vi befinner oss i den sjätte massutrotningen. Denna gång inte till följd av vulkanutbrott eller kometnedslag, utan på grund av människan. Som med klimatet så har människans framfart över jorden lett till en spiral av olycka för världens övriga arter.
Den globala uppvärmningen är också den en faktor i hotet mot arter, tillsammans med förstörelse av habitat, jakt och nedsmutsning. Vi vet inte exakt hur många arter som finns på jordens yta, men det vi vet är att de utrotas i rask takt av oss. Sedan 1970-talet har vi förlorat 73 procent av våra vilda ryggradsdjur och 75 procent av insekternas biomassa. Samtidigt utarmas också den genetiska mångfalden, inte bara mellan arter utan också inom arter. Den genetiska variationen minskar märkbart speciellt bland fåglar och däggdjur. Det minskar möjligheterna för långsiktig anpassning, samtidigt som vi skapar en värld som kräver extrem anpassning.
”Det finns ingenting, cancerforskning, att åka till månen, som kan mäta sig med det här. Vi måste förstå varför arter uppstår och dör ut och vi måste förstå varför den här krisen har uppstått just nu för att kunna göra något åt det. Annars kommer det att få drakoniska effekter”
Det säger professorn i zoologisk bevarandebiologi Jacob Höglund som menar att det inte finns någon viktigare fråga än arters utdöende, som just nu sker upp till 100 gånger snabbare än naturligt.
Under förra veckan avslutades ett stort internationellt möte gällande Konventionen om biologisk mångfald i Rom. Det beskrivs som ett lyckat möte för multilaterismen, efter att länderna nådde samförstånd om utvecklingen av en finansieringsstruktur samt om uppföljning och gemensam utvärdering av miljöarbetet i länderna. Målet är att jobba tillsammans för att säkra 200 miljarder dollar per år för biologisk mångfald till 2030.
Det är dock oklart hur finansieringen av arbetet ska säkras efter detta. Samtidigt säger forskare att det behövs över 400 miljarder dollar årligen för att bevara hotade arter och deras habitat. Rent ekonomiskt finns det alltså ett stort glapp mellan teori och verklighet. Likadant ser det ut för andelen skyddade områden. Inom ramen för konventionen har länderna förbundit sig att skydda 30 procent av sina land- och vattenområden innan 2030, ett mål som Finland ännu inte uppnått. Enligt en granskning gjord av The Guardian har många av länderna inga konkreta planer på hur målet ska uppfyllas och över hälften tänker skydda mindre än 30 procent eller har inte satt ett procentuellt mål överhuvudtaget.
När vi tänker på hotad biologisk mångfald och utrotning tänker många på noshörningar, tigrar och andra stora, karismatiska, ståtliga eller gulliga djur. Forskning visar att man även tänker så inom miljöskyddet. Oproportionerligt stora resurser riktas till skydd av stora ryggradsdjur, även sådana arter som inte är hotade. Detta samtidigt som djur och växter som verkligen är i stort behov av skydd ignoreras.
”Nästan 94 procent av de arter som har identifierats som hotade, och därmed löper direkt risk för utrotning, fick inget stöd”, säger Benoit Guénard vid Hong Kongs universitet som gjort en färsk, omfattande studie på ämnet.
Det är alltså tydligt att det finns många fallgropar när vi pratar om biologisk mångfald. Först att ta sig ur mediaskuggan av andra miljö- och klimatrelaterade problem, sen ska det säkerställas att det finns tillräcklig finansiering sedan ska de pengarna därtill riktas till rätt arter och habitat.
I veckan kom nyheten att man lyckats skapa en mus med extra ullig päls i jakten på att återskapa den utdöda mammuten. Bakom den nya musen står företaget Colossal, som förutom mammuten också vill återuppliva andra arter som utrotats. Visst, det kan tyckas spännande, men det skaver att se hur företaget lyckats få hundratals miljoner dollar i finansiering. Samtidigt som de tar fram håriga möss dör hundratals andra arter, vi kanske kunnat rädda.
Det säger något om våra prioriteringar.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
