Framtidens hus måste rustas för värmeböljor
Energieffektiva hus: det vill alla ha sedan länge. Hus som är konstruerade för att minimera kostnader och miljöbelastning vid uppvärmningen. Men efter de senaste somrarna – i synnerhet den katastroftorra sommaren 2018 – står det klart att ett bra hus ska klara mer än att bara att hålla värmen inne. Det ska också gå att hålla svalt på sommaren.
Inför de närmaste veckorna är alla goda råd dyra. ”Alla fyra prognosveckor i ECMWF:s mellanlånga prognos visar på varmare väder än normalt i Finland, vilket innebär att vi kan få en het månad till efter en exceptionellt het juni månad”, skriver Foreca-meteorologen Markus Mäntykannas på sin blogg.
Hufvudstadsbladet hade i söndags en artikel om hur finska hus inte är byggda för att hålla hetta ute. Luftkonditionering och fjärrkyla är kostsamt och belastar miljön ytterligare. Forskare rekommenderar solskydd placerade på utsidan, eftersom de är mer effektiva än persienner. Vegetation intill byggnaderna är en annan lösning, men det tar förstås tid innan skuggande träd hinner växa upp. Asfalt och mörka ytor absorberar värme, medan gröna ytor – parker och gröna tak – hjälper till att hålla en dräglig temperatur inne i husen.
De senaste årens fäbless för att bygga hus och lägenheter med stora glaspartier har bidragit till problemen. Inredningstidningarnas klyschor om ”rum som flödar av ljus” ter sig mindre förföriska för alla som har trettio grader inomhus på sommaren. Inte heller ser trenden ut att vara på väg bort. Snart sagt alla planerade flerbostadshus på Åland ser ut på samma sätt, med öppen planlösning och fönster från golv till tak mot söder och väster. ”Vilken färg som helst bara den är svart”: så löd biltillverkaren Henry Fords berömda devis på 1910-talet. En liknande regel tycks gälla på marknaden för nybyggda lägenheter i Mariehamn: ”hurdan lägenhet som helst bara den är nyfunkis med panoramafönster”. Det kan givetvis vara så att lägenheterna säljs just för att de är precis vad kunderna vill ha. Men eftersom alternativ saknas går det inte att vara säker.
Evolutionen har ännu inte nått dithän att vi har ett extra ögonpar i höjd med fotknölarna. I väntan på detta så vore det kanske på sin plats att arkitekter och byggherrar tänkte ett varv till och vägde in att värmeböljorna blir allt fler och allt mer utdragna. I medelhavsländerna har man solen rakt ovanifrån och därmed lättare att få skugga inomhus. På våra breddgrader kommer solljuset in mer från sidan och når långt in i varje rum. De överdimensionerade fönstren har dubbla nackdelar: de boende får lägga ner pengar både på att hålla hettan ute på sommaren, och på att skydda sig mot insyn under den mörka årstiden.
Det kloka vore förstås att bygga hus med lagoma fönster, i stället för att lägga resurser på att åtgärda problemet i efterhand. Klokt vore det också att se till att även små lägenheter har fönster åt åtminstone två håll så de går att vädra igenom. Att installera luftkonditionering blir dyrt för fastighetsägarna och i förlängningen de boende. Och ur klimatsynpunkt är luftkonditionering lite som att klämma tre hamburgare dagen innan man börjar banta: gott för stunden men förvärrar och förlänger problemet.
”Endast omedelbara åtgärder för att förändra sättet människan lever på kan tygla klimatförändringen. Det räcker inte att köpa en Tesla. Vår energiproduktion, våra matvanor och hur vi bor måste ändra för att minska på överkonsumtionen som accelererar klimatförändringen.” Så skriver FN:s klimatpanel i sin kommande stora rapport, som nyhetsbyrån AFP tagit del av på förhand. Det är redan värre än vi tror, och vi är med den här takten på väg mot en tregradig uppvärmning av planeten.
Vi kan börja med att göra oss själva den tjänsten att bygga hus som klarar både kyla och hetta, och stadsmiljöer med mindre asfalt och mer grönska. Det vore inte ens någon uppoffring.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.