SÖK
MENY
Fyll centrum med glada barn
Det börjar bli dags för Mariehamn att lämna över titeln Årets stadskärna till en ny stad.Nu har alla aktörer något att bygga vidare på – både lekplatsen och handeln kan stärkas ytterligare.
I måndagens Nyan redovisade vi Mariehamns stads egen nota för projektet, utifrån en transaktionslista som innehöll en del större satsningar, men framförallt många bäckar små.
900 000 euro kan låta mycket för att få tapetsera Torggatan med etiketten Årets stadskärna och i framtida marknadsföringsmaterial.
Utslaget på de fyra år som projektet pågått blir det förstås mindre – och flera av de saker som gjorts skulle sannolikt ha gjorts ändå. Nu gjordes det under ett samlande paraply. Det är själva poängen med utmärkelsen, en förbättrad samverkan i strukturerad form mellan offentliga och privata aktörer.
Livfulla och attraktiva miljöer med en stark platsidentitet är faktorer som först i nästa led kan mätas i euro och cent.
Eftersom finskakunskaperna brister tittar jag liksom Mariehamn åt den svenska sidan, där stadskärnepriset kommit lite längre, och och noterar att tidigare vinnare i dag vittnar om resultat i form av större investeringar och lokala företagare som satsar, i nyetableringar, i förbättrade handelsindex, ökat antal gästnätter, levande stadsmiljö med genomtänkta stråk och en långsiktigt fungerande samverkan.
Det varierar vad kommuner satsar i de här processerna – och vad de lägger in i dem. Samverkansprocesser kostar främst tid, medan belysning och byggprojekt slukar pengar. I Sverige har de senaste månaderna ett antal kommuner satt upp samma målsättning, att inom något år bli utsedda till Årets stadskärna. Skellefteå aviserar 2 miljoner svenska kronor, varav hälften kommer från fastighetsägarna. Nyköping satsar 4 miljoner kronor, pengar som främst ska gynna näringslivet i centrum. Trelleborgs kommunfullmäktige beslutade å andra sidan att avsätta 30 miljoner kronor över tre år.
En drivande kraft är viktigt. Projektledningen från Ålands Näringsliv kostade inte staden mer än 20 000 euro per år. Det är något oroande att Ålands Näringsliv ännu inte utlyst tjänsten som centrumledare efter Dan Ferna.
Förhoppningsvis kommer en del utsmyckningar bidra i åtskilliga år till atmosfären i Mariehamns stadskärna utan att kännas bedagade eller daterade.
Mycket bär en lokal prägel, både vad gäller design och tillverkning. Sommarmöblernas prototyp togs fram av staden själv och serietillverkades av Hammarudda såg, Ålandsskylten liksom mycket annat skyltmaterial har levererats av Cainby och sjökompassen i vinterbelysningen har åtminstone en skräddarsydd åländsk anknytning.
För den kostsamma hängande vinterbelysningen valdes dock ingen lokal leverantör utan den globala jätten på området, MK Illumination, fick uppdraget.
Mest nyttjad är utan tvekan den Wirénska lekparken vid torget. Med prislappen kom också en succé. Men, som en del påpekat, saknar den en lokal touch. Här finns det utvecklingsmöjligheter då en attraktiv lekplats året om drar familjer som också passar på att göra ärenden i centrum.
I den svenska stad jag tillbringar tid i har kommunen sedan många år satsat på en rejält stor central lekplats som förskolor i andra kommuner gör regelbundna utflykter till. De standardiserade EU-godkända attraktionerna är uppblandade med miniatyrer av kända lokala byggnader.
I många städer har man satsat på ännu mer lokala teman med ett väldigt lyckat resultat. I Västerås var poeten Tomas Tranströmer själv med i utformningen av Poesiparken och bolaget bakom den gjorde även Pelle Svanslös lekplats i Uppsala. Det är populära och omtalade lekplatser som avviker lite från det vanliga.
Stadsmiljöchefen med flera får gärna titta åt det hållet och jobba för en utbyggnad. En Kastelholmborg och en Pommern känns väl givet, om nu inte ett rederi sponsrar en färja.
Att fylla centrum med glada barn och deras föräldrar är en underskattad genväg
Det är en betydligt svårare uppgift att fylla centrum med vital handel. Hur Telegrafen – central i stadskärneutmärkelsen – ska lyckas med ett påtvingat totalt omtag efter bara ett år blir intressant. Byggnaden har en hel del utmaningar, även under sommarsäsongen. Vad har man lärt sig? Ska den komplettera eller konkurrera med Sittkoff? Vad finns det egentligen kvar av handel och restaurang som har uthållighet? Ömsens kommande projekt lär ställas inför samma frågor.
Då är det glädjande att staden har handlingskraftiga och resursstarka fastighetsägare.
Levande stadskärnor handlar i dag tyvärr till stor del om överlevande stadskärnor.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
