SÖK
MENY
Gå inte i Google-fällan, landskapsregeringen
Den åländska vindkraftsbubblan har inte spruckit, men den pyser allt mer. Nu gäller det för landskapet att säkerställa att Åland kan tjäna på framtida möllor, inte bara tvärt om.
Från början var visionerna stora – den storskaliga havsbaserade vindkraften skulle bli Ålands framtidsbransch. Den skulle skapa både intäkter och arbetstillfällen och diskussionerna kretsade kring hur pengarna skulle fördelas. Hur mycket skulle gå till värdkommunen och hur mycket skulle gå till landskapet?
Planen är att vindkraftsområden ska auktioneras ut i år. Och Nyans genomgång visar att även om det finns ett visst intresse så är förväntningarna rejält nedskruvade.
”Där det byggs i dag finns det någon form av riskdelning med staten, någon sorts stöd från staten. Det är nog det viktigaste om man vill säkerställa att det ska bli av”, säger Anna Bohman på Eolus i Sverige som också tillägger att Eolus inte tittar på Åland.
Bland de företag som tidigare har visat intresse för offshorevind i Östersjön säger de flesta till Nya Åland att landskapets områden inte är intressanta, i alla fall just nu.
Det företag som har visat störst intresse för de åländska vattnen, förutom OX2, är Suomen Hyötytuuli som redan tidigare har erbjudit ett slags partnerskapslösning med landskapet. Även om bolaget fortfarande är intresserat säger vd Toni Sulameri att det inte finns en marknad för tillfället. Man måste helt enkelt vänta på bättre tider. Det är dessutom extremt dyrt att utveckla till havs. Sulameri menar att villkoren för auktionen kommer att avgöra hur intressant Åland är för dem.
Även om förutsättningarna förstås alltid styr så är det ungefär här som allmänhetens uppfattning och bolagens uppfattning nu skiljer sig åt. Vi börjar nu gå från ”vad kan vindkraften göra för Åland” till ”vad måste Åland göra för vindkraften?”.
Det finns många exempel på när länder, landskap eller städer har försökt locka till sig investeringar genom att sockra villkoren. Den som vill etablera sig kan därmed ”shoppa runt” efter de bästa villkoren. Även om det förstås inte är helt jämförbart så kan man dra paralleller till Googles nyetablering i Finland. För att Google skulle välja Finland för sin nya serverhall krävdes eftergifter från staten i form av skattelättnader, medan vinsterna försvinner utomlands. Eller som medieforskaren Julia Velkova uttryckte det i Hufvudstadsbladet: De är inte här för att rädda vår ekonomi utan för att utnyttja våra resurser.
Hittills har vi sett ”våra resurser” som vinden. Men räcker det, eller kommer en framtida vindparksaktör också att kräva eftergifter á la Google?
I höstas sade finansminister Mats Perämaa (Lib) under en frågestund i lagtinget att man nu har mer ”realistiska” förväntningar på vindkraftsprojektet än tidigare. Och från andra håll uttrycks en oro att intresset för auktionen kan bli svalare än man tidigare har hoppats på.
Men arbetet som har lagts ner är inte bortkastat. Även om auktionen skulle skjutas fram eller om bara något enstaka bolag är med och bjuder så är tidsperspektiven långa. Det som för några år sedan var en hyperintressant framtidsbransch har nu svalnat, men det finns inget som säkert säger att offshorevind inte kan bli hett igen om några år.
Det viktigaste för landskapet nu är att behålla kylan och inte i ivern att förverkliga vindkraftsprojektet sälja sig för billigt.
Målsättningen måste vara den samma som i början av projektet: Åland ska ha något att tjäna på vindparkerna.
