DELA
Foto: Matilda Saul
Sveriges generalkonsul på Åland Karl-Olof Andersson skriver i dag på ledarplats om relationen mellan Sverige och Åland.

GÄSTLEDARE: Sverige och Åland – en nära relation

Nya Åland bjuder varje sommar in skribenter till ledarsidan. Först ut i år är Sveriges generalkonsul på Åland Karl-Olof Andersson som idag, på Sveriges nationaldag den 6 juni, skriver om relationen mellan Åland och Sverige.
Samtidigt avslöjar han att paret kommer att lämna Åland redan i sommar.

Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag är det 6 juni, Sveriges nationaldag, vilket vi sedvanligt uppmärksammar på generalkonsulatet här i Mariehamn. Att vi firar just den 6 juni har sina historiska orsaker, bland annat uppmärksammar vi att Gustav Vasa valdes till kung denna dag 1523. De som lärt känna mig här på Åland har nog noterat ett starkt intresse för historia. Min filosofi är att det behövs god och faktabaserad förståelse av det som varit för att förstå samtiden. Därför har jag bland annat gjort djupdykningar i historiska källor kring Sveriges representation på Åland från tsartiden och framåt.

Det började med handelsmannen och redaren Nikolai Sittkoff som 1871 utnämndes till svensk-norsk vicekonsul. Huvudanledning var den med industrialiseringen ökade betydelsen för sjöfarten och Ålands centrala läge i Östersjön. Ämbetet var honorärt och förblev så fram till det tumultartade året 1918. Sittkoff efterträddes av kända åländska profiler som Hugo och Otto Tamelander samt C A Furstenborg. 1918–24 fanns utsända svenska diplomater på plats för att sedan återgå till lokal representation genom stadsläkaren Arthur Gylling 1924–39.

Sverige har från 1939 funnits på plats med diplomatisk representation i Mariehamn, det vill säga i hela 85 år. Vi flyttade in i det nybyggda konsulatshuset i Badhusparken i november 1954, i år är det således ett 70-årsjubileum. Vi har i 70 år uppmärksammat Sveriges nationaldag här på Åland, eller svenska flaggans dag som den kallades fram till 1983. Det speglar den nära relation som finns mellan Sverige och Åland.

Utbytet och närheten över Ålands hav har blivit allt starkare över decennierna. Ett startskott var 1 januari 1950 då visumfrihet infördes. Det nordiska samarbetet och EU har bidragit till allt närmare kontakter och främjat integrationen. Lägg därtill Sveriges och Finlands medlemskap i Nato som stärkt den säkerhetspolitiska dimensionen och även bekräftat Ålands status som demilitariserat och neutraliserat.

Det nordiska samarbetet har de senaste åren fått ett klart uppsving. Sverige som ordförande i Nordiska ministerrådet 2024 har lanserat en ambitiös agenda under devisen ett ”säkrare, grönare och friare Norden”. Inom denna ram finns ambitionen om ett integrerat Norden utan gränshinder. Norden har kommit långt i sin integration, men det finns hela tiden utmaningar, så även mellan Sverige och Åland.

Ålands statistik- och utredningsbyrå har, på uppdrag av generalkonsulatet, sammanställt sin statistik om relationen Sverige-Åland. Den sträcker sig över några årtionden och visar på en tidsaxel relationens utveckling. Rapporten visar på en ökad integration och utbyte på många områden över Ålands hav. Speciellt gäller det högre utbildning, arbetsmarknad och inflyttning från Sverige. Notera särskilt att år 2000 utgjorde personer födda i Sverige 5,2 procent av Ålands befolkning, i dag är denna siffra 10,3 procent.

En utmaning för det ekonomiska utbytet är skattegränsen, vilket man bland annat kan se i den stagnerande handelsstatistiken, liksom i utvecklingen av bolagsetableringar. Skattegränsen har varit viktig för Ålands ekonomi och främjat sjöfarten över Östersjön till gagn för den lokala ekonomin. En sidoeffekt är dock att den administrativa hantering som gränsen inneburit, tillsammans med marknadens litenhet, som gör att potentialen i handeln med Sverige inte kunnat utvecklas fullt ut. Här finns en del att göra, både på åländsk och svensk sida. Pandemi och orostider visar vidare att vi hela tiden måste värna och vårda den relation vi byggt upp.

Skattegränsen reflekterar också betydelsen av EU, inte minst den inre marknad och dess integrerande effekt. Insikten om vikten av EU i våra liv har ökat över åren, och valet till EU-parlamentet den 9 juni har redan fått stor uppmärksamhet.

Det har antytts på ledarsidor och på annat sätt att en åländsk representant i Stockholm vore en bra investering. Jag är böjd att hålla med. Det kan hjälpa till att ytterligare tillvarata den potential som finns mellan Sverige och Åland.

Helt plötsligt dyker en möjlighet upp som vi länge väntat på. Jag och Michelle kommer att lämna Åland redan i sommar för ett nytt uppdrag. Det har varit ett privilegium att få representera Sverige på Åland. Ett stort tack till alla er som varit så vänliga och tillmötesgående. Ni har det på många sätt helt fantastiskt här på Åland, och jag är säker på att ni fortsätter vårda ert arv och samhälle framöver.

Mitt råd till er ålänningar är att fortsätta vara positivt egensinniga. Är man liten, så behöver man vara smartare, arbeta med kvalité och hitta sina nischer. Ålänningar har varit duktiga på att navigera historiskt och jag är säker på att ni kommer att vara så framöver. Om/hur havsbaserad vindkraft ska vara del av detta låter jag vara osagt. Det är upp till er ålänningar att komma fram till, och historien kommer, som alltid, att med tiden ge oss facit.

Avslutningsvis säger vi inte adjö, utan tack och på återseende!

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp