DELA
Foto: Christine Hume /unsplash

Generation Z, den lata generationen?

Ungdomar nuförtiden vill inte jobba. Det är ett påstående som dyker upp med jämna mellanrum, men kan det faktiskt vara sant? Eller är det så att jobbvärlden är ohållbar och ungdomarna är de som vågar börja vägra leva med det?

Äldre generationer verkar tro att miljontals människor helt enkelt bara är för lata för att jobba och helst bara skulle ligga på soffan och skrolla på telefonen istället för att ”göra något” med sitt liv. Men riktigt så enkelt är det inte. Snarare finns det mycket oro och välgrundande anledningar till ungdomars ovilja att jobba det vanliga ”9-5”.

Allt flera unga är oroliga inför arbetslivet och mängden som känner den oron har vuxit för fjärde året i rad. Oro över att inte tjäna tillräckligt med pengar, inte hitta rätt yrke eller inte klara av kraven som ställs på arbetstagaren toppade listan. Det konstaterar Föreningen Ung företagsamhet och ekonomi som gjort en studie bland elever i högstadiet och andra stadiet i Finland. 43 procent av dem som uttryckte oro tyckte att deras föräldrars arbetsliv verkade tungt och att de inte vill uppleva samma sak. Det är kanske inte så konstigt egentligen, enligt Arbetshälsoinstitutet lider 17 procent av de anställda i Finland av ganska mycket eller mycket stressymptom.

Överlag är unga oroade över framtiden och allt färre tror att de själva kan påverka den. Coronapandemin, klimatförändringar och ett polariserat politiskt landskap är faktorer som påverkar ungas framtidssyn negativt, enligt rapporten Generation Z 2021 från Ungdomsbarometern i Sverig.

Även sociala medier bidrar till en ouppnåelig bild av det perfekta livet, både nu och i framtiden.

– Varje dag möter vi normer och ideal för hur vi ska vara, vilka produkter vi ska ha och hur vi ska se ut. Detta tillsammans med grupptryck och en vilja att passa in sätter givetvis press på unga, säger Erika Lundby, lektor i socialt arbete till forskning.se.

Många unga matas med bilden av vad ett perfekt liv skulle kunna vara men utan att se en väg att nå det perfekta livet, åtminstone inte genom jobb.

Att det perfekta livet skulle höra ihop med sitt val av jobb är något som Alf Rehn, professor i innovation, design och management vid Syddansk Universitet i Odense lyften i en intervju med Hufvudstadsbladet.

– När vi diskuterar de unga ska vi se oss själva i spegeln. Har vi skapat karriärstegar de kan lita på? Eller har de genomskådat oss?, säger han.

Han menar att unga vuxna i dag läget ställer sig mera kritiska till vad företagen lovar än tidigare generationer och vill själva kunna påverka sin arbetsmiljö och framtid. Unga kollar inte bara på lönen när de söker jobb utan de vill även jobba för företag som stöder deras värderingar.

– Arbetare är per definition inte glada och ivriga. Om unga inte vill arbeta för ditt företag är felet inte hos de unga, då är felet ditt och ingen annans, säger han.

Många unga vill också ha möjligheten att bygga ett liv utanför sitt jobb. Många efterlyser kortare arbetsdagar, något som även testats på flera håll i världen senaste åren, med goda resultat. I ett test i Storbritannien till exempel gick 2 900 arbetstagare under ett halvår ner till fyra dagars arbetsveckor utan minskad lön – under perioden rapporterades färre sjukdagar, mindre uppsägningar och produktiviteten ökade. 60 procent svarade att deras balans mellan arbets- och privatliv förbättrades, utöver det konstaterades det att de anställda var nöjdare med sitt liv, sov bättre och mådde mentalt bättre. Finlands tidigare statsminister Sanna Marin (SDP) har i en intervju med svenska Yle tidigare i år sagt att resultatet från studien inte alls var förvånande och något som hon och andra i hennes parti ser som något som borde prövas i Finland.

Unga vill alltså inte spendera livet på jobbet och studier visar att vi mår bättre av att jobba mindre. Företagen kollar samtidigt på sätt att fortsätta ersätta arbetare med robotar och AI, om den automatiseringen sker i samband med att samhället går över till fyra dagars arbetsveckor eller sex timmars arbetsdagar så kan övergången ske på ett sätt som gynnar alla.

Så summa summarum. Unga är inte lata eller själviska, de vill bara ha möjligheten till ett bra liv och arbetsliv. Kanske dags att börja lyssna på dem.