DELA
Foto: SPT
Åland har bäst chans att säkra inflytande i Europaparlamentet genom att föra fram en egen stark kandidat i det nationella valet, och inte hoppas på att bli ett eget valdistrikt.

Goda chanser att få in en fot i Europaparlamentet

Svenska folkpartiet behöver hitta en ersättare till Nils Torvalds i Europaparlamentet.

Varför inte skicka fram en ålänning?

Den nionde december inleds officiellt kampanjtiden till Europaparlamentsvalet i sommar. Redan nu har några kandidater i riket presenterats, men än så länge har det varit tyst från Svenska folkpartiet, Ålands mesta politiska samarbetspartner. Orsaken är ganska enkel. SFP:s enda Europaparlamentariker Nils Torvalds ställer inte upp för omval, så det behövs nya namn till valrörelsen. Rikspartierna har dessutom fullt upp med presidentvalet som avgörs redan i januari/februari.

Det här borde ge det politiska Åland en chans att vara proaktivt, och dessutom skaffa sig ett litet försprång i valrörelsen. Om Åland inte blir en egen valkrets, vill säga.

Det finns fortfarande en chans att Åland får Finlands nya, femtonde, mandat till Europaparlamentet. Formellt är frågan inte avgjord än. Grundlagsutskottet ska behandla en förfrågan från lagtinget att göra Åland till en egen valkrets innan förslaget går till riksdagen. Det finns många goda argument för varför Åland skulle få platsen. Men frågan är hur det står till med den politiska viljan bland riksdagspartierna. I förlängningen betyder en åländsk plats en plats färre för resten av landet.

Med andra ord är det klokt att inte utgå från, eller vänta på, att riksdagen beslutar om det femtonde mandatet.

Det bästa sättet för Åland att försöka säkra inflytande i EU-parlamentet är att locka väljare ur den nationella poolen – vid sidan av att mobilisera de åländska väljarna. Precis som förra gången när Anton Nilsson lyckades ta ersättarplatsen bakom ettan Torvalds. De 8 400 rösterna som Nilsson samlade blev inte direkt avgörande för att SFP skulle klara sitt EU-mandat. Men det var inte långt ifrån. Därför finns anledning, också från SFP:s sida, att värna de åländska väljarna.

Hur kandidatlistan ser ut vet vi inte än, men nomineringsprocessen lär knappast bli enkel. Bara en kandidat kommer in – man ska också vara medveten om att den personen som faktiskt blir invald i Europaparlamentet försvinner ur rikspolitiken. Frågan är därför om SFP vill nominera påläggskalvarna. Ändå behövs ett starkt namn. Senast fick SFP 116 000 röster. Nils Torvalds fick 46 500 av dem.

Sannolikt gör flera personer upp om att bli Torvalds ersättare. Det borde betyda större spridning av rösterna.

Varför inte satsa på personen som fick näst flest SFP-röster förra gången? Det är inte sannolikt, men borde inte heller vara helt otänkbart att en kandidat från Åland kan locka tillräckligt med röster från Svenskfinland, med rätt stödapparat runt sig. I alla fall borde en ålänning ha chansen att ta ersättarplatsen igen, om hen gör en lyckad valkampanj.

Det skulle kräva en gemensam åländsk insats – att majoriteten tydligt sluter upp bakom en kandidat och lägger ner tid och kraft att driva en lyckad valkampanj. Och ju tidigare de åländska partierna kan börja desto bättre. 193 dagar kan kännas som en lång tid. Men om Åland ska kämpa om inflytande i Europaparlamentet börjar det bli bråttom.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp