SÖK
MENY
Gör det nordiska samarbetet bra igen
Efter en lång period av EU-fokus och sedan kollapsen under coronapandemin är nordiskt samarbete ”hett” igen. Nästa år tar Åland och Finland gemensamt över ordförandeklubban för Nordiska ministerrådet, så det är guldläge för Åland att sätta sin prägel på det högst ställda målet: Norden ska vara den mest hållbara och integrerade regionen i världen år 2030.
Coronapandemin var något av en väckarklocka för hela det nordiska samarbetet.
Efter årtionden av högtidliga sammankonster, där nordiska politiker stått sida vid sida och talat sig varma för Nordens gemenskap, föll allt snabbt samman när pandemin slog till. I stället för samarbete upplevde Norden en period av stängda gränser och misstro mot varandra. Det var en utmanande tid för gränsregionerna, något vi här på Åland märkte tydligt eftersom grannarna Sverige och Finland valde så olika sätt att hantera krisen.
I pandemins kölvatten bestämde sig dock de nordiska länderna för att lära sig av sina misstag och utvärdera hur det kunde gå så fel. Det talades genast om gemensam beredskap och nystart, allt för att vara redo för nästa kris.
Och den kom kanske snabbare än något trott, redan den 24 februari 2022.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina lyfts nu som en av orsakerna till att de nordiska länderna står enade på ett sätt som inte har skett på länge och samarbetsorgan som Nordiska rådet väcker åter stort intresse.
Nordiska rådet är alltså det officiella nordiska samarbetets parlamentariska organ och består i dagsläget av folkvalda medlemmar från nordens länder och självstyrande områden. Det bildades redan år 1952, men Åland ses som egen medlem sedan 1970 och vårt lagting utser två av rådets sammanlagt 87 medlemmar. Från landskapregeringen deltar man i de nordiska regeringarnas samarbete på samma sätt, i det som kallas Nordiska ministerrådet.
Rent politiskt har det nordiska samarbetet således länge haft en formaliserad och självklar roll. Och inom områden som kultur och utbildning har man skapat samarbetsformer som verkligen kommer den enskilda nordbon till nytta. Men samtidigt har Nordiska rådet kämpat med att nå konkreta resultat av de vackert klingande mål som satts upp. Att ta beslut, och sedan förverkliga, de gemensamma nordiska målen – där ligger utmaningen.
Nordens chans till samarbete och Nordiska rådets arbete påverkas givetvis av omvärldsläget. Under det kalla kriget fungerade Norden som en slag buffertzon mellan öst och väst, innan 90-talet kom med EU-medlemskap och full fokus på samarbete inom Europa. Detta följdes av ekonomisk kris, innan det blev coronakris följt av krig i Europa.
Snabbt gav sig både Finland och Sverige in i Nato, och med alla nordiska länder som Natomedlemmar finns inget hinder för att utöka samarbetet inom säkerhets- och försvarspolitik ännu mer. När Åland blev medlem på 70-talet sammanföll Nordiska rådets arbetsområden till stor del med lagtingets behörighet. Områdena har sedan dess på ändrats och utvidgats, så genom det nordiska samarbetet har Åland även en utrikespolitisk plattform.
Säkerhetsfokuset märktes tydligt på Nordiska rådets senaste session i isländska Reykjavik i höstas. Till exempel var Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på plats, vilket bara det gav ovanligt stor uppmärksamhet för mötet i alla de nordiska länderna.
Experter beskriver det som att det nordiska samarbetet just nu har momentum, och här har Åland en ypperlig chans att bistå då man tillsammans med Finland håller i klubban för Nordiska ministerrådet år 2025.
”Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap lyfter fram tre stora frågor: För det första barn och ungas välfärd, för det andra stärkandet av den övergripande säkerheten och för det tredje stärkandet av vår konkurrenskraft”, sade statsminister Petteri Orpo (Saml) när han tillsammans med lantrådet Katrin Sjögren (Lib) presenterade ordförandeskapsprogrammet med rubriken ”Enat och starkt” på plats i Reykjavik.
I det gemensamma förordet sätter Finlands och Ålands samarbetsministrar kanske fingret på det som skulle ha väldigt stor betydelse för hela Norden: ”det ska vara lätt att bo, studera, arbeta och driva företag i ett annat nordiskt land”.
Det är en tung ordförandeklubba som ligger på mötesbordet och väntar på Åland och Finland.
Nu finns alla chanser för Åland, med en helt egen och lika viktig plats vid bordet som nordens stater, att vara med och både bidra till och leda arbetet mot ett mer integrerat Norden.
