SÖK
MENY
Gör du en mindre del av hemarbetet än du tror?
Landskapets tidsanvändningsstudie vill få människor att reflektera över sin egen insats i hushållet. Det behövs. För vi har en bra bit kvar till jämlikhet i fördelningen av det olönade hemarbetet.
Ålands statistik- och utredningsbyrås rapport om tidsanvändning i hemmet gav föga förvånande resultat: kvinnor lägger mer tid på obetalt arbete än män. I snitt arbetar kvinnor en timme mer per dag i hemmet på vardagar, och 76 minuter mer än män på helgdagar.
Kvinnor lägger mer tid på matlagning, disk, städning och tvätt medan män eldar och skruvar på fordon och hus. Det låter nästan som en socialantropologisk studie från 1950-talet, men beskrivningen har täckning även 2024.
Åldern verkar också vara avgörande för hur arbetsbördan i hemmet fördelas. I de hushåll som består av äldre personer tenderar skillnaderna mellan män och kvinnor att vara större. I hushåll med två arbetande (alltså något yngre) människor, där tiden kanske är mer knapp, är det obetalda arbetet faktiskt mer jämlikt. ”Yngre” män och kvinnor lägger i genomsnitt färre timmar på hemarbete – men ungefär lika många vardera.
Något som Åsub däremot har haft svårt att mäta är tiden som läggs på ”projektledning”, alltså att hålla koll på födelsedagar, skafferiets status, när gympapåsen ska med, vem som behöver nya strumpor och vilka som kommer på middag i helgen. Projektledning passade inte in i någon av studiens kategorier, vilket gör att vi inte får några sådana svar. Projektledningen tar dock mycket tid och hjärnkapacitet i anspråk.
I ett europeiskt perspektiv ligger Finland ändå bra till. Också om man ser på tidsanvändningen i Finland ur ett historiskt perspektiv så krymper klyftan. Vi är på väg åt rätt håll.
Så vad krävs för att snabba på utvecklingen? Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) sade under presentationen att politikerna kan påverka genom lagstiftning vad gäller både arbetsliv och socialpolitik.
Den största insatsen är troligtvis redan gjord: nämligen att presentera studien. Ett av målen var att väcka diskussion. I det hänseendet är projektet lyckat: ”Ett syfte som studien lyckades med redan innan vi hann börja insamlingen”, konstaterar statistikbyrån i sin rapport.
Den som har fyllt i enkäten har behövt tänka efter hur hemarbetet fördelas. Och många som nu tar del av resultaten gör säkert samma sak. Det är ett viktigt första steg.
– Gör jag faktiskt så mycket hemma som jag tror?
En intressant betraktelse görs i en annan rapport, State of Nordic Fathers som sammanställdes på uppdrag av Nordiska ministerrådet 2019 och som ledarsidan skrev om för ett par veckor sedan. Enkäterna i State of Nordic Fathers gör skillnad mellan daglig planering, emotionell omsorg och fysisk omsorg. En föräldraenkät av den här typen utesluter förstås andra grupper, vilket inte gör den fullt jämförbar. Men det är ändå värt att titta på slutsatserna.
Av papporna svarade ungefär 15 procent att de gjorde det mesta på alla tre områden. Ungefär 70 procent ansåg att båda parter delar jämnt på arbetet och ungefär 15 procent ansåg at kvinnorna gjorde lejonparten av omsorgen och planeringen.
När mammorna fick samma fråga såg svaren annorlunda ut. Mellan 50 och 60 procent av kvinnorna ansåg att de drog det tyngsta lasset hemma, ungefär lika många ansåg att båda föräldrarna delade jämnt på ansvaret. Bara några få procent ansåg att papporna drar det tyngsta lasset.
Det kan låta banalt, men kan en del av förklaringen vara så enkel att män helt enkelt tror att deras del av hushållsarbetet är större än den faktiskt är?
Politikerna kan inte styra över hur människor lägger upp sin vardag, så ska det förstås vara. Men genom att starta en diskussion om de här frågorna kan politikerna faktiskt nå resultat. Och en framtid där kvinnor och män i lika stor utsträckning håller koll på gympapåsar och födelsedagar är något att sträva efter.
