SÖK
MENY
Gör inte ÅHS till en valfråga
Tidningen Ålands ledarsida uppmanar politiker att säga hur ÅHS ska kosta mindre i framtiden. Nya Ålands ledarsida uppmanar till motsatsen. Låt proffsen göra jobbet.
Kostnadsutvecklingen för ÅHS är ohållbar. Det gick att läsa på tidningen Ålands ledarsida i början av veckan. Ledaren tar avstamp i en intervju med Edvard Johansson, professor i nationalekonomi och en del av Aktion 21 (16.9) och uppmanar alla partier och kandidater att redogöra för hur kostnaderna i vården ska minska. ”Vilket av partierna vågar i brinnande valrörelse säga hur den ohållbara utvecklingen ska hejdas?” frågar Jonas Bladh på ledarplats.
Det är inte direkt breaking news att vården är en stor del av landskapsbudgeten och att kostnaderna ökar (som för de flesta sektorer). En prislapp på drygt 100 miljoner euro gör ÅHS till ett tacksamt mål när människor med ambitioner vill visa sig duktiga och ta ansvar för ekonomin i valtider.
Men det är oseriöst att avkräva partier, och enskilda kandidater, lösningar på hur totalkostnaderna för ÅHS ska minska – eller var man ska spara. För sanningen är att väldigt få i dag kan prata om ÅHS med trovärdighet. Och att i en valrörelse höfta fram sparkrav på vården leder varken till infriade vallöften eller en seriös debatt. Vad det däremot leder till är ett indirekt misstroende mot de nästan 900 personer som varje dag gör sitt bästa för att ge ålänningarna allt från talterapi till traumavård.
Det är ju inte heller så att kostnaderna skenar fritt.
ÅHS har under många år klarat av tuffa sparkrav. Ska kostnaderna minska med stora belopp nu så måste man till exempel minska på personal och därmed förlänga vårdköerna. En sådan åtgärd försvårar rekryteringar, något som alla sjukvårdsinrättningar i dag kämpar med. Eller så måste ÅHS helt sluta med vissa verksamheter. Men vårdbehovet försvinner inte för det.
Ledaren har dock rätt i att det i slutändan är politikernas ansvar vilken vård ÅHS har råd att erbjuda. Men inte som löften i en valrörelse eller i enskilda politiska manifest. Det måste göras genom långsiktiga politiska överenskommelser som lutar sig mot en genomtänkt beredning innehållande konsekvensanalyser– gjorda av proffs. Precis som man gör i dag alltså. Den politiska förankringen säkerställs också genom att de flesta partier finns representerade i styrelsen – även oppositionspartier.
Den dagen ett sparpaket som synligt försämrar antingen vårdkvaliteten eller arbetsvillkoren för de sjukhusanställda ska förverkligas vore det också rimligt att styrelsen består av de åländska partitopparna – för att säkerställa att besluten får ett politiskt ansikte. I dag är det bara en partiledare som sitter i styrelsen. Det säger förstås inget om kvaliteten men däremot signalerar det att partierna inte ger ÅHS, som ju utgör ungefär en tredjedel av landskapsbudgeten, högsta prioritet.
Ett annat sätt att få fram nya tankesätt för att minska kostnaderna på sikt är att ändra styrelsesammansättningen. Kanske en styrelse som består av yrkeskunnigt folk kompletterad med lantrådet och finansministern också skulle kunna erbjuda nya tankesätt?
Det låter förnuftigt och ansvarstagande att säga hur ÅHS ska hindra ”den skenande kostnadsökningen”. Men en valrörelse som innehåller grundlösa utspel om vården blir ingen gladare av.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
