Gör maktens korridorer genomskinliga
Landskapsregeringens demokratistrategi innehåller vackra skrivningar och goda idéer.
Men både strategin och lagtingsdebatten fokuserar på fel saker: öka i stället tillgängligheten och gör maktens korridorer mera transparenta.
När lagtinget debatterade demokratistrategin pratades mycket om tilliten till politikerna, utgående från Ålands statistik- och utredningsbyrås tillitsstudie från 2022. Både i debatten och i själva strategidokumentet är två av nyckelpunkterna hur man ska stärka tilliten till de politiska institutionerna och minska den upplevda korruptionen. Det är sannerligen inga enkla frågor och det finns inga enkla svar.
Politikerna ägnade däremot en stor del av debatten åt symbolfrågor och att bevaka sina egna intressen: oppositionens plats i styrelser, broschyrer om lagtinget och medborgarpaneler.
De borde i stället ha ägnat tiden åt att prata om den bristande insynen i det offentliga Åland.
Det kanske är svårt för politiker och tjänstemän att förstå hur deras system uppfattas från utsidan. Men självstyrelsen är en labyrint som kräver att man har rätt nycklar och rätt karta för att få svar på sina frågor. Nya Åland har, precis som övriga medier, en fördel i den här processen jämfört med den övriga allmänheten: vi har på betald arbetstid och med läsarnas mandat i ryggen haft möjlighet att sätta oss in i hur det fungerar och har därför goda förutsättningar. Ändå kör vi ofta fast.
Här är offentlighetslagen en nyckel. Den nya lagen som antogs 2021 och trädde i kraft 2022 innebar tyvärr inte den förbättring många hade hoppats på. Ska man vara riktigt ärlig så är det en lag vars bokstav går emot dess anda.
Grunden är att allt är offentligt som inte behöver sekretessbeläggas. Men listan över motiveringar för vad som kan falla under sekretess är så lång och så bred att i princip allt kan hemligstämplas. Det går att med stöd i nuvarande lag hävda att någons fritidsintresse är skäl för hemligstämpling av ett dokument. Det är häpnadsväckande. För det första borde lagen ändras så att sekretesspunkterna reduceras och preciseras – rejält.
För det andra borde den också omfatta offentligt ägda bolag. Det utlovades redan förra mandatperioden när Harry Jansson (C) var ansvarig minister. Nyan har förstått att det är på gång (igen), men så lät det också förra perioden – utan att löftet infriades.
För det tredje: också verksamheter som åtminstone delvis finansieras med offentliga medel borde följa principen om största möjliga öppenhet. Ett aktuellt exempel är filmkommissionärstjänsten som flyttade från landskapets förvaltning till Visit Åland. När Nya Åland ville veta vem som hade sökt tjänsten blev det stopp. Den nytillträdda vd:n hänvisade till att Visit Åland är en förening och därför inte omfattas av offentlighetslagstiftningen. Trots att landskapsregeringen betalar för tjänsten så räknas det inte som en offentlig uppgift. Visit Åland presenterade sina argument: det är obekvämt för de sökande att läsa sina namn i tidningen, speciellt om de har andra jobb, vilket kan försvåra rekryteringsprocessen. Men ska det faktiskt väga tyngre än att allmänheten får veta hur deras pengar förvaltas?
Vill man stävja misstankar om vänskapskorruption (den kanske vanligaste formen på Åland) är det exakt så här man inte ska göra. Visit Åland är förstås bara ett exempel, men ett talande sådant.
Det finns jobb att göra även i landskapsförvaltningen. Enligt offentlighetslagen ska handlingar lämnas ut utan dröjsmål. I praktiken fungerar det inte så bra som det borde. Det ska sägas att många tjänsteinnehavare sköter uppgiften utmärkt, men ofta krävs det att rätt person är på rätt plats för att allmänheten – och journalisterna – ska få ut sina handlingar i rimlig tid. Det händer också att tjänsteinnehavare under långa perioder är eller gör sig oanträffbara, då stannar processen helt.
En person som ansvarar för kontakten med allmänheten och sköter informationsförmedlingen skulle förenkla insynen. Behöver landskapet inspiration räcker det att gå över Torget. Mariehamns stad har genom Mats Boman vid kansliet fått ett rejält uppsving i att tillgängliggöra hela stadsförvaltningen.
Att vässa offentlighetslagen och underlätta för medborgarna att utnyttja den kommer att stärka tilltron till politiken och minska risken för korruption – betydligt mer än medborgarpaneler och broschyrer om självstyrelsen. En bra offentlighetslag ger ålänningarna en chans att själva följa upp beslut och bedöma om politiker och tjänstemän presterar enligt deras önskemål.
Att just den här frågan har fått så lite utrymme visar på att politikerna och tjänsteinnehavarna i självstyrelsegården inte förstår hur svårt det är att navigera i deras sfär.
Lagens anda är största möjliga öppenhet, inte största möjliga bekvämlighet. Genom att anamma lagens mening kan regeringen göra underverk för tilltron till demokratin.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.