SÖK
MENY
Gästledare – Johanna Fogelström-Duns: Hållbarhetsarbetet – från hopplöshet till handlingskraft
Känner du som jag att vi lever i en tid där all världens olyckor och hemskheter är utsläppta likt grekiska mytologins berättelse om Pandoras ask? Eländet verkar aldrig ta slut och det är lätt att bli modfälld och handlingsförlamad. För att inte hamna i ett nattsvart hål, är det viktigt att vi påminner oss själva att i mytologins berättelse är Pandoras ask inte tom. Längst ner finns hoppet ännu kvar och det borde vi också ha. Det finns krafter och initiativ som metodiskt och målmedvetet arbetar för att vända utvecklingen. Det behövs. Som det står på demonstrantens plakat: det finns ingen Planet B.
En bärande del av hållbarhetsarbetet är insikten om att för att vi överhuvudtaget ska klara av alla utmaningar som står för dörren så behöver vi göra det tillsammans. Leave No One Behind är en slagkraftig vägledande princip inom FN:s arbete med de globala hållbara utvecklingsmålen. Det handlar om vår gemensamma framtid. Allt vi gör eller väljer att inte göra får konsekvenser som kan sprida sig både geografiskt och in i framtiden.
Utmaningarna är många. Organiserad brottslighet, väpnad konflikt och krig som kryper närmare våra husknutar, hackerattacker, viruspandemier, antibiotikaresistenta bakterier, stormar och regn som faller för sällan eller för kraftigt när det väl faller och mat som blir allt dyrare. Desinformation, dåligt debattklimat, hot och hat på nätet utmanar det demokratiska samtalet och våra val. Sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning. Upplevelsen att samhället blir mer polariserat och att klyftorna mellan de som har och de som inte har ökar.
För att klara av att arbeta tillsammans måste vi själva må bra och ha tillräckliga resurser för vår vardag så att vi har kraft och energi till mer än bara överlevnad. Därför måste vi prioritera grundläggande behov och rättigheter. De två första av FN:s globala hållbarhetsmål är ingen fattigdom och ingen hunger. I vår egen åländska hållbarhetsagenda är en av målsättningarna att ingen ska leva under fattigdomsgränsen.
Den senaste SOM-undersökningen (samhälle, opinion och medier) som genomförts av Göteborgs universitet pekar på en ökande pessimism och oro bland svenskarna. Förändringen mot tidigare år är signifikant i alla samhällsgrupper och politiska läger, men allra störst förändring i negativ riktning gäller personer i åldern 16–19 år.
Även Bris i Sverige berättar i sin senaste årsrapport om hur det bland barn som kontaktar dem finns en generell hopplöshet. Barnen ger uttryck för frustration och besvikelse kring vuxnas och beslutsfattares oförmåga att säkerställa att barnen får förutsättningar till ett bra liv.
På Åland har vi liknande undersökningar genom Åsubs tillitsstudier. Uppdraget till Åsub att mäta tillit på Åland är direkt kopplat till målsättningarna i hållbarhetsagendan. Senaste undersökningen (2022) mätte även erfarenheter av korruption på Åland. Resultatet visade att nästan en fjärdedel av respondenterna hade erfarenhet av något som kan liknas vid korruption antingen själva eller genom någon närstående person.
Har vi som målsättning att alla ska känna tillit och att det inte ska förekomma korruption så bör vi rimligtvis kunna mäta och följa upp hur det går. Undersökningarna är viktiga kunskapsunderlag för att vägleda oss så att vi kan prioritera insatser.
Resultatet som rör korruption var kanske en ögonöppnare för några medan det för andra var en bekräftelse. Nu kan vi inte längre fortsätta att tiga ihjäl fenomenet utan mer arbete och kunskap behövs. Nätverket Bärkraft har tagit fram en resurssida på barkraft.ax om du vill veta mer om vilka former korruption kan ta och hur vi kan motarbeta den.
Det är vi vuxna som ska se till att förutsättningarna för ett bra liv finns även i framtiden. Vi behöver omvandla känslan av hopplöshet och oro till handling och framtidstro. Vi behöver arbeta strategiskt och därför är den åländska hållbarhetsagendan viktig. Den ger oss en gemensam ram där vi alla utifrån våra perspektiv, roller, kunskap och möjligheter kan bidra genom handling och insatser.
Det gäller politiker, myndighetspersoner, företag, organisationer, föreningar, och enskilda individer. Det kan vara stora insatser som till exempel att ta fram en demokratistrategi för Åland. Eller mindre insatser som hur du och jag bemöter varandra på arbetsplatsen, i fritidsaktiviteter, butiken eller på sociala medier.
Lyckas vi flytta positionerna i riktning mot hållbarhetsagendans målskrivningar stärks vi som individer och samhälle. Då har vi motståndskraft att hantera utmaningarna vi står inför och handlingskraft att hitta lösningar som bär oss in i framtiden. Vi behöver göra det tillsammans och vi behöver se till att barnen, ungdomarna och de unga vuxna också ges möjlighet att vara med. Vi behöver ge plats och vara redo att lyssna, så att våra insatser svarar upp mot de förväntningar och behov som finns.
Alla ska med, Leave No One Behind.
Gästledare Bärkraft
Sommarens gästledare i Nya Åland står representanter från Bärkraft Åland för.
Nätverket Bärkraft skapades på initiativ av aktörer från offentlig sektor, näringslivet, föreningslivet samt bildningssektorn för att stöda genomförandet av Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda. Agendan består av sju strategiska utvecklingsmål, som alla har en målansvarig inom nätverket. De målansvariga skriver under sommaren varsin ledare – åsikterna är skribenternas egna och de representerar inte sina yrkespositioner eller organisationer. I dag: Johanna Fogelström-Duns, målansvarig för mål 2.
