DELA
Foto: Google Maps
Boken Geografins makt tar upp hur geografin; berg, floder, hav och hamnar och tillgång på råvaror styr över länder och gränser. Hamnen i Sevastopol är ett exempel av flera.

Handlar allt om Sevastopol?

    Plötsligt lever vi i en värld där det rustas upp för fullt, talas om risk för ett tredje världskrig medan allt kanske handlar om hamnen i Sevastopol på Krim. Eller handlade. Nu är det för sent att backa.

    Att ge Sevastopol hela ”skulden” för kriget i Ukraina är fel, men staden är en bit i pusslet enligt Tim Marshall, en brittisk journalist och författare, specialiserad på utrikesfrågor och internationell diplomati och bland annat gästkommentator för BBC. Han har bred erfarenhet från världens alla hörn och har gett ut flera böcker om detta. Här och nu handlar det om boken Geografins makt, där han tar upp hur geografin; berg, floder, hav och hamnar och tillgång på råvaror styr över länder och gränser. Hamnen i Sevastopol är ett exempel av flera.

    Efter Sovjetunionens sönderfall var Ryssland utan varma hamnar. Hamnar ut till världshaven finns i Murmansk och Vladivostok, men de är frusna flera månader per år. Lösningen var att hyra hamnen i Sevastopol av Ukraina, som hade en ryskvänlig regim. Men Ukraina tittade också västerut, var intresserat av EU, vilket från ryskt håll sågs som ett svepskäl för att gå med i Nato.

    Ryssland pressade Ukrainas president Viktor Janukovitj att dra sig ur ett framförhandlat handelsavtal med EU och istället sluta en pakt med Moskva. Det ledde till uppror, Janukovitj flydde, antiryska fraktioner tog över makten och den ryska presidenten Putin ”tvingades” annektera Krim med hamnen i Sevastopol 2014.

    Men sen då? Västvärlden lät Putin hållas, så varför nöjde han sig inte med det? Geografin än en gång. Tim Marshall nämner Stora europeiska slätten, som sträcker sig från Frankrike till Uralbergen och där Ukraina har fungerat som en buffert mot hot västerifrån. Med Nato i Ukraina finns inget som hindrar västarméer att promenera raka vägen till Moskva. Varför någon skulle ha lust eller behov för det är en annan fråga, men Putin ser uppenbarligen hot överallt.

    Varför lät väst bli att reagera på annekteringen av Krim? Tackade man sin lyckliga stjärna för att Ukraina inte var med i Nato så man slapp ingripa? Eller hade man så att säga råd att förlora Krim om man kunde knyta resten av Ukraina till väst? Uppfattade Putin det som en svaghet från väst att inte försöka stoppa honom?

    Marshalls bok kom ut 2015, långt före det ryska anfallet på Ukraina. På svenska kom boken 2018, då med viss uppdatering. Marshall ansåg att världen redan då var på väg in i ett kallt krig och där blev han sannspådd. Däremot hade han inte väntat sig det storskaliga krig som nu pågår.

    Man kan tycka att gränser i geografin inte spelar så stor roll i dagens värld, de hindrar vare sig kommunikation eller vapen. Men de kan stå i vägen för arméer och spela roll när maktlystna härskare planerar sina strategier. Och för oss vanliga dödliga kan det vara intressant att se bakåt för att kanske förstå vad som pågår.

    Ibland kan man stöta på sanningar som gäller än i dag. Som när Marshall citerar Winston Churchills syn på den ryska ledningen 1946: ”Jag är över-tygad om att det inte finns något de beundrar mer än styrka och att det inte finns något de hyser mindre respekt för än svaghet, särskilt militär sådan.”

    Omdömet verkar passa in också på en nygammal president i USA.

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp