SÖK
MENY
Hej klimakteriet, vem är du?
Värmevallningar och humörsvängningar.
Det är bilden av klimakteriet. Men vad vet de flesta egentligen om det som drabbar hälften av befolkningen i övergångsåldern? Antagligen alldeles för lite.
”Det är som att mjölk kokar över en och sedan blir man alldeles klibbig”. Det konstaterade en kollega när klimakteriet kom på tal på firmafesten.
Ett bisarrt diskussionsämne att föra över en trevlig bit mat tycker man kanske? Nej. Verkligen inte. Fördomarna och okunskapen om klimakteriet är stor och diskussionerna allt för få.
Klimakteriet inträffar vanligtvis när man har passerat 45-års åldern, men kan ske tidigare, och inleds med att mensen förändras för att slutligen försvinna helt. Perioden pågår under en begränsad period i livet, men kan räcka från ett halvår upp till fem.
Klimakteriet benämns även övergångsåldern och under den förändras hormonbalansen kraftigt i kroppen. Östrogenet, som påverkar organen i kroppen, minskar för att sedan stanna på en låg nivå. Ibland landar det tillbaka på samma nivå som innan puberteten.
Den minskade mängden östrogen gör att man kan få till exempel värmevallningar, svettningar, humörsvängningar, sömnproblem, torra och sköra slemhinnor i slidan samt urinvägsbesvär. Men besvären är väldigt individuella.
Men det är inte bara fysiologiska konsekvenser, som behovet av att slänga av och på tröjan, som klimakteriet för med sig. Det är också en psykisk omställning. Visst, säkert skönt att slippa mensen, men man kan kan inte heller längre få barn.
Kanske börjar också de barn man har flyga ur boet. Livet är på väg mot något nytt och kan föra med sig många känslor. I Kina betyder klimakteriet ”den andra våren” och det är en målande beskrivning av den nya årstiden som intar kvinnans kropp, på gott och ont.
Klimakteriet har många ansikten, men det händer varje kvinna. För att vara något som 50 procent av befolkningen möter under sin livstid, så talas det väldigt lite om övergångsåldern.
”Historiskt sett har många pratat nedsättande om kvinnor och klimakteriet, till och med att det skulle vara någonting sinnessjukt. Fortfarande finns det tyvärr en bild av klimakteriet som någonting skamligt och pinsamt.” Det säger Maria Fröjdh, författare till boken ”Hej, klimakteriet, lite vallningar har väl ingen dött av”.
Liksom mensen, har klimakteriet genomlevts i skuggan av samhällsdebatten. Men där mensen de senaste åren fått mer synlighet och avdramatiserats till viss del, så har klimakteriet ännu höljts i mystiskt dunkel. ”Samhället måste komma vidare i sin syn på klimakteriet.
Klimakteriet är ingenting konstigt. Det är en övergång, ett tecken på att kroppen funkar”, säger Fröjdhs medförfattare Åsa Albinsson.
Malin Jacobsson Båth, som är programledare för den SVT-aktuella serien ”Klimakteriet – det ska hända dig med”, säger att mensaktivismen banat väg för samtalet om de hormonella förändringar som inträffar senare i livet.
Hon säger att ”förhandsintresset varit löjligt stort” för programmet. Inte förvånande, eftersom det i princip finns ett diskussionsvakum i ämnet.
I dag är det internationella klimakteriedagen. Syftet med den är att öka vetskapen om övergångsåren och avklä dess tabun.
Och det synlighetsgörande arbetet har påbörjats. Det finns nu böcker, tv-program och även poddar om det mystiska och mytiska klimakteriet. Nästa steg är att prata om det vid frukostbordet. Eller varför intepå nästa firmafest?
Chansen att någon runt bordet genomgår det, men aldrig fått möjligheten att prata om det, är stor. Och det kan leda till riktigt intressanta diskussioner, som hur klibbig kokt mjölk kan kännas.
