SÖK
MENY
Högt spel om kommunpengar
Mantrat ”mer pengar till kommunerna” verkar ha blivit en politisk tvångstanke som ser ut att hota hela regeringsarbetet.
Centern har bestämt sig: det ska bli mera pengar till kommunerna. Det var ett stort vallöfte från Centern och Obunden samling och är det främsta botemedlet för att få Runar Karlssons landsbygdslobby att inte utmana om rösterna i nästa val. Mera pengar till kommunerna var på förslag redan till den här tilläggsbudgeten, men Hållbart initiativ och Moderaterna sade nej. De vill istället att man skulle se över landskapsandelssystemet, vilket regeringspartierna hade kommit överens om, innan några pengar budgeteras. Det är inget orimligt krav.
Centern tvingades gå HI och MSÅ till mötes eftersom regeringen helt enkelt saknade majoritetsstöd för kommunpengarna. Men i debatten har pengarna lovats ”nästa gång”, alltså i nästa tilläggsbudget – trots att förslaget fortsättningsvis inte har en majoritet.
Återigen blir det upp till en arbetsgrupp att rädda regeringssamarbetet. Gruppens uppgift är att föreslå justeringar av landskapsandelssystemet, men med tanke på den korta tidsramen och det avgränsande uppdraget är det nog få som lever i villfarelsen att några stora förändringar är att vänta i en slutrapport. Gruppens egentliga uppgift verkar snarare vara att hitta en motivering till varför pengarna behövs. Det är att börja i fel ände.
Det ska också sägas att kommunernas bokslut för fjolåret på det stora hela visade positiva siffror. Också det här året har börjat bra, även om det finns en viss oro för att prognosen behöver justeras i höst.
Det finns såklart kommuner som kämpar ekonomiskt, men att skicka in mellan två och fyra miljoner i nuvarande andelssystem är knappast den mest effektiva lösningen. Det finns också reella farhågor gällande kommunernas ekonomi på sikt, inte heller det problemet blir löst av snabba cash i höst.
Detta tycks inte dämpa ivern i regeringen. Under budgetdebatten i onsdags fick finansminister Roger Höglund (C) frågan varför ålänningarna inte kan förvänta sig bistånd när konsumentpriserna stiger. Det verkar finnas miljoner att dela ut, menade Camilla Gunell (S).
Finansministern föreslog att pengarna kan användas till kommunala skattesänkningar för att stärka ålänningarnas köpkraft. Men det är ju upp till varje kommuns fullmäktige att besluta om skatterna, inte landskapsregeringen. En klumpsumma enligt nuvarande andelssystem skulle knappast leda till skattesänkningar för särskilt många ålänningar. Och även om pengarna faktiskt gav önskad effekt har landskapets ansträngda kassa varit ett återkommande debattämne sedan Orrdalsklint steg ur havet. Att använda landskapskassan med förhoppningen att sänka kommunalskatten är varken ansvarsfullt eller effektivt.
Det är bara att konstatera att mer pengar till kommunerna verkar ha blivit en politisk tvångstanke som i nuläget ser ut att hota hela regeringsarbetet.
Känn ingen press, arbetsgruppen.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
