SÖK
MENY
Hur länge ska det vara tyst om ryska symboler?
Drygt 700 meter från de dagliga demonstrationerna utanför det ryska konsulatet står en symbol för de goda relationerna mellan Sankt Petersburg och Mariehamn.Nu höjs röster i riket för att minska den ryska synligheten i såväl offentliga miljöer som i de diplomatiska korridorerna.Debatten saknas dock på Åland. Varför ännu så tyst om det ryska?
Bomberna faller över flera ukrainska städer och gasen från Nord Stream 1 och 2 har nyss bubblat klart efter vad som verkar vara ett ryskt sabotage. I Hangö vill människor att två monument för Nord Stream, en rörbit och en skulptur, ska tas bort.
Enligt Christoffer Holm, doktor i historia vid Åbo Akademi, är historierevisionism ett ämne som har blivit allt hetare de senaste åren. Han tar, i en intervju med Hufvudstadsbladet, exempel från Black Lives Matter-rörelsen i USA som förde fram krav på att flera amerikanska sydstater ska ta ner monument över personer vars roll i historien med fog kan uppfattas som stötande idag.
– En sådan här debatt har ju inte funnits i Finland innan sanktionerna mot Ryssland uppkom och man började revidera historien. Nu har vi ju både Leninstatyn i Åbo samt Världsfreden i Helsingfors som tagits ner, säger Holm till Hufvudstadsbladet.
Holm får frågan vad han anser om historierevisionism.
– Det är hälsosamt i många fall. Historia är kanske inte sådant man enbart ska se ur en tidigare tidsperiods perspektiv, vi måste också beakta hur vi ser på historien i dag. Men att se på historien enbart med nutida ögon är också komplicerat, säger han till HBL.
Mitt i Mariehamn – mellan lagtinget och stadshuset – står en symbol för det ryska inflytandet på Åland. När Maria Alexandrovna, som är orsaken till att vår stad heter som den gör, placerades i stadshusbacken 2011 berättade dåvarande vice guvernören i Sankt Petersburg Vasilij Kitchedzhi att hon representerar gott grannskap. Med vid avtäckningen var förutom Kitchedzhi konstnären Andrej Kovalchuk och Rysslands dåvarande ambassadör i Finland Alexander Y Rumyantsev plus en rad åländska potentater.
I dag kanske statyn inte bär med sig så starka konnotationer för de flesta. Men både konstnärens dignitet och prislappen vittnar om att gåvan var och är betydelsefull. Den värderades till ”ett par hundra tusen euro” i samband med att statyn donerades till stan. Andrej Kovalchuk är en prisbelönt konstnär som vunnit Moskvas konstpris, den ryska regeringens kulturpris och det ryska folkets pris som årets konstnär. Han har också avbildat personer som diktaren Aleksandr Pusjkin och författaren Fjodor Dostojevskij. En värdefull gåva, med andra ord.
Men nog smakar det lite beskt att gå förbi statyn i stadshusbacken samtidigt som bomblarmen ljuder i ukrainska städer. För hur står det egentligen till med det goda grannskapet?
Stadens politiker kunde åtminstone magasinera statyn tills relationerna återigen lever upp till de fina orden från 2011. Eller göra sig av med den helt och hållet.
Det kan såklart tyckas vara menlöst och plakatpolitiskt att bry sig om en metallklump i en park i Mariehamn. Statyns vara eller icke vara ändrar ju inte krigets gång i Ukraina. Och det varken går eller är önskvärt att tvätta bort alla tvivelaktigheter ur historien. Snarare måste de placeras i rätt kontext för att förstås med dagens kunskap.
Men det var av en annan granne Maria Alexandrovna gavs till Mariehamns. Det bör man ta i beaktande och se vad hon symboliserar i dagens kontext. Statyn i stadshusbacken inte heller en historisk relik. Den placerades där för elva år sedan, beslut som fattades då borde kunna omprövas i dag.
Många politiker har tagit kraftigt avstånd från den ryska invasionen. Det går att omsätta orden i handling. Dessutom finns gott om minnen från vårt ryska arv på Åland. Bomarsund, till exempel. Den stora militäranläggningen som förstördes och i förlängningen ledde till att Åland blev demilitariserat.
Låt fredsmonumentet Non Violence vikariera, eller permanent ersätta, Maria Alexandrovna. Det skulle skicka helt andra signaler till de som besöker vår stad.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
