SÖK
MENY
Hur ska Löfström fixa EU?
Vad krävs för att Mats Löfström ska ta plats i EU-parlamentet i sommar?Finns chansen eller drömmer karln? Det här handlar om valmatematik.
Två saker krävs för en EU-plats; dels att Löfström får mest röster på Svenska folkpartiets lista, dels att listan sammanlagt drar ihop så mycket röster att det räcker till en plats. Partiet kan inte räkna med mer än ett av de finländska mandaten.
I förra EU-valet fick sittande parlamentarikern Nils Torvalds knappt 46 500 röster och partiet sammanlagt 116 000. Ålands Anton Nilsson kom tvåa med knappt 8 500 röster, 7 600 från Åland, och blev Torvalds suppleant i parlamentet. Han skulle ha bärgat andra platsen med enbart de åländska rösterna. De övriga 18 SFP-kandidaterna, det får finnas 20 på listan, fick samtliga färre röster än så.
Om vi utgår från förra EU-valet, där det krävdes 116 000 röster för det sista mandatet, så betyder det att var och en av de 20 kandidaterna på SFP-listan behöver dra in 5 800 röster. Så ser det naturligtvis inte ut i verkligheten, men i teorin skulle de åländska rösterna räcka mer än väl för att toppa den listan. I verkligheten handlar det om att samla röster på rikssidan i konkurrens med andra SFP-kandidater. I årets val kan ett mandat bli något billigare sett till antal röster, eftersom Finland nu få 15 platser mot tidigare 13, men någon lätt match blir det inte.
I förra valet fanns inga riktigt namnstarka kandidater utöver Nils Torvalds. Den här gången kan det se helt annorlunda ut i och med att han inte ställer upp. SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson överväger, liksom andra Sfp:are i riksdagen. Skulle de dra sig tillbaka för att ge rum för Mats Löfström?
Löfström överraskade med att meddela om sin kandidatur redan nu, fem månader före valet. Nya Åland ställde frågan om det var för att undvika en åländsk motkandidat, vilket han svarade nej på. Kanske, kanske inte. Brådskan kan också bero på att konkurrensen om en plats på listan är hård, även om det är svårt att tro att SFP skulle lämna Åland utanför. Partiet behöver de åländska rösterna.
En annan mycket tänkbar och sannolikt villig åländsk kandidat hade varit Anton Nilsson, Torvalds specialmedarbetare i Bryssel. Han gjorde som sagt ett bra val senast och är suppleant i parlamentet, men är han överhuvudtaget känd på rikssidan? Skulle han få röster där, vilket krävs för att ha en chans till inval? I vilket fall som helst är han nu utspelad. Det lär inte finnas rum för två åländska kandidater på SFP-listan och ur åländsk synvinkel skulle det vara oklokt att splittra rösterna.
Nu kanske någon invänder att det finns andra partier än Svenska folkpartiet. Det finns, men när det gäller EU har ålänningarna i val efter val röstat på en SFP-kandidat. Partiet har i samtliga val hittills samlat mellan 70 och 90 procent av de åländska rösterna. Även om valet är fritt och vi kan rösta på vem vi vill så väljer många gärna det alternativ som verkar ha största chansen till seger.
Mats Löfström säger sig se ljust på möjligheterna till inval. Det hör väl till att vara optimist, annars kandiderar man inte. Hur hans plan ser ut har inte avslöjats. Räcker det med flitigt kampanjande på rikssidan? Vilket stöd har han där? De åländska rösterna torde han ha som i en liten ask redan nu.
EU-valet ordnas i Finland den 9 juni. Även om det känns osannolikt, så visst skulle det sitta bra att fira Ålands 102 år av självstyrelse med en plats i EU.
