SÖK
MENY
Hur vill vi att internetframtiden ska se ut?
Ja till ökad säkerhet och energieffektivitet. Men hur långt ska vi gå i vår strävan efter ett trådlöst, uppkopplat och supersnabbt samhälle?
It-sektorn står just nu för cirka 7 procent av den totala energikonsumtionen i världen och internet är antagligen den största sak vi människor byggt. År 2015 ägde mer än tre miljarder människor en smarttelefon. År 2020 väntas den siffran ha stigit över sex miljarder.
Med vår stadigt stigande och snabbare datauppkoppling har vi fått information, kunskap, nya uppfinningar, livräddande teknologi samt möjlighet till social samvaro som sträcker sig över land – och språkgränser. Men vi har också fått en ökande belastning på miljön och vårt psykiska välmående.
Forskare höjer varningens ord om gräshoppshjärnor och digital demens, det vill säga att vår koncentrationsförmåga och mentala kapacitet lider och försämras i ett ständigt uppkopplat tillstånd.
Internettrafiken väntas tredubblas till 2020 och det ekologiska fotavtrycket för densamma stiger, trots ambitiösa satsningar från teknologijättarna att använda sig av förnybar energi. Det stigande behovet av lagring, så kallade cloud-tjänster, gör att industrin behöver än mer energi för att driva de stora teknologiska kugghjulen. I takt med att vi får snabbare nät och fler tjänster att tillgå, så blir även våra telefoner och datorer mer komplexa, vilket i sig också är mer energikrävande. Och då har vi inte ens tittat på de faktiska resurserna som går åt. För att tillverka en smarttelefon behöver man till exempel gräva sig igenom mer än 30 kilo sten för att kunna urskilja de drygt 100 gram mineraler som behövs. Och de resurserna är inte långvarigt i bruk i takt med att nyare produkter kommer ut på marknaden och de hamnar snabbt på elektroniktippen.
I veckan fälttestas 5G på Åland, femte generationens mobilnät. Det ska klara av 1 000 gånger mer datatrafik än nuvarande mobilnät och kunna hantera 500 miljarder uppkopplade enheter. Detta ska möjliggöra snabbare trådlösa förbindelser, en ökad säkerhet samt förbättra energieffektiviteten. Men vad är vitsen med energieffektivitet om det går plus minus noll med ökad data- och produktskonsumtion?
5G-nätverket ger oss snabbare nät men skapar också en grogrund för fler elektroniska produkter att tillverkas. Nätuppgraderingen förutspås öka förekomsten av så kallade ”Internet of Things”, sammankopplade datorer, mekaniska och digitala maskiner och till och med människor och djur. Det kan handla om hjärtimplantat, boskapsdjur med mikro-chip, värmesystem i ett hus, robotgräsklippare eller en självkörande bil.
Och snabbare nät som möjliggör effektivare och säkrare informationshantering är förstås en positiv sak i sig. Med det kommer människo- och miljösmarta lösningar. Men vi måste också någonstans i vår effektivitets- och teknologihets ställa oss frågan: när är det nog? Vilka problem är vi ute för att lösa? Eller skapar vi fler nya problem i upptakten till ett allt mer uppkopplat samhälle?
Man kan konstatera att uppgraderingen inte nödvändigtvis tvingar folk att skaffar fler telefoner eller öka sin skärmtid, men nya utrymmen skapar nya behov. Inte streamade vi Netflix-serier i telefonen för fem år sen. Och även Netflix drar energi. Enligt Greenpeaces senaste elektronikrapport från januari 2017 stod kol för 30 procent av streamingjättens energitillförsel. En viktig fråga att ställa här är också varför vi ens tillbringar så mycket tid med att maratonkolla serier? Är teknologin substitut för andra, mer människonära, aktiviteter?
Brad Smith, vd för Microsoft har sagt att år 2050 kommer datacentren vara de största användarna av energi på planeten. Och samtidigt varnar forskarna för att den digitala tidsåldern fundamentalt påverkar vår hjärna, vårt humör, vår arbetsförmåga och till och med vår känsla för empati.
Med en hastighet på 1 gigabit per sekund ska vi alltså nu susa vidare in i framtiden. Men hur vill vi att den framtiden ska se ut? Är de teknologiska framstegen verkligen försvarbara och nödvändiga eller håller vi på att bli fartblinda?
