SÖK
MENY
Hurra för 100 år av folkbildning
En plats för bildning, gemenskap, kultur och samhällelig dialog. 1890 fick Åland sitt första bibliotek och i dagarna firar Mariehamns stadsbibliotek 100 år. Hipp hurra för biblioteken!
Det första biblioteket i Finland grundades i Vasa redan 1794. På Åland startades ”Ålands lånebibliotek” 1890. 1923, för 100 år sedan, invigdes det allmänna stadsbiblioteket på Östra Esplanadgatan.
Sedan den första utlånade boken på Åland har utvecklingen snabbt gått framåt. I dag kan man exempelvis låna läsplattor och strömma e-filmer på biblioteken. Men biblioteken är så mycket mer än en tillhandahållare av böcker och filmer. De är en plattform för demokrati, mänskliga rättigheter, utbildning och kultur.
Folkbiblioteken i Norden tog form under den våg av industrialisering och demokratisering som ägde rum kring slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det fanns en förhoppning om att ”skapa en plats där olika samhällsklasser kunde mötas”, enligt forskaren Lisa Olsson Dahlquist som skrivit en avhandling om bibliotekens framväxt och betydelse.
I Unescos folkbiblioteksmanifest från 1949 lyfts bibliotekens folkbildande och demokratiska funktion:
”Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därigenom spela en aktiv roll i samhällslivet.”
Biblioteken har lyckats i över hundra års tid med denna uppgift att informera medborgare. De har även lyckats hålla sig relevanta i tider av snabb teknologisk utveckling, bland annat genom att låna ut läsplattor och hjälpa människor ta del av kunskap elektroniskt.
Men samtidigt är biblioteken, precis som Olsson Dahlquist beskriver, en mötesplats och en arena. Kanske blir den funktionen allt viktigare när vi i dag har möjlighet att få material och information från många andra ställen än bibliotek.
”Vi kan arbeta för att bygga bibliotek runt konceptet delat socialt utrymme där riktiga människor kan ha riktiga möten gällande hur man skapar mening i ett landskap av snabb mänsklig utveckling och social förändring”, skriver forskaren James Elmborg.
Här har vårt stadsbibliotek varit i framkant med att stå som värd för olika evenemang, både politiska och kulturella. Litteraturdagar, konserter, utställningar och debatter har fyllt den stora salen. Biblioteket är välanvänt, även om utrymmet kanske inte alltid är det mest optimala för stora publiksamlingar. Men användningen kan bli bättre och förslag om att biblioteket även ska bli exempelvis uthyrningshub för andra föremål än böcker har lyfts fram. Bibliotek, och speciellt vårt stadsbibliotek, måste fortsätta hålla sig relevanta i tider av samhällsomställning.
”I dag, när delar av välfärdssamhället rivs och klyftorna ökar, måste biblioteken, liksom folkbildningen, förtydliga sitt uppdrag och bevisa sin nödvändighet i en snålare och mer konfliktfylld verklighet”, skriver Ingrid Atlestam och Ulla Forsén i boken ”Där människor och tankar möts”.
Enligt den finländska bibliotekslagen ska biblioteken erbjuda tillgång till material, information och kulturellt innehåll, tillhandahålla en mångsidig och tidsenlig samling, främja läsning och litteratur, tillhandahålla informationstjänster, handledning och stöd vid inhämtning och användning av information, främja en mångsidig läskunnighet, erbjuda lokaler för lärande, fritidsintressen, arbete och medborgarverksamhet samt främja en samhällelig och kulturell dialog.
Det är ett stort och omfattande uppdrag, men ett otroligt viktigt sådant. Biblioteken har varit viktiga i över 100 års tid och vi får hoppas de fortsätter vara det åtminstone 100 år till.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
