DELA
Foto: Björn Langsem

Hyllningen som förvandlades till attack

    En norsk hyllning av en svensk skidstjärna förvandlas i flera medier till en ”attack”, ”hårt utspel” och ”brutal dom”. Hur kan det komma sig, vad säger det om vår samtid och vilka problem riskerar det att medföra?

    I dag inleds VM i längdskidor i slovenska Planica, och under veckan har stämningen alltmer trissats upp. Mediala pikar mellan Norge och Sverige haglar som vanligt fram och tillbaka, och på sätt och vis är det i sin ordning: hatkärleken mellan de såta grannländerna och de stora skidnationerna har länge frodats i sportsammanhang.

    För några år sedan hade medierna ett enklare jobb härvidlag. Man kunde kallt räkna med att norske storstjärnan och citatmaskinen Petter Northug skulle komma med ett eller annat utspel om sina svenska konkurrenter för att höja temperaturen inför ett mästerskap.

    Men sedan Northug lagt skidorna på hyllan är tiden då pikarna serverades på silverfat över, vilket innebär att vissa tidningar går väl långt i jakten på klick.

    I måndags var det många läsare som klickade sig in på artiklar i Expressen och Aftonbladet för att läsa om ”Attacken mot Frida: ’Instabilt och skört.’ Döms ut av norske landslagschefen inför VM” (Expressen) eller ”Norska attacken: ’Väldigt instabilt’. Tufft utspel mot Frida” (Aftonbladet).

    Före detta landslagstränaren för Norge Vidar Løfshus hade uttalat sig om den svenska skidstjärnan Frida Karlsson i norska tidningen Dagbladets program Maxpuls. Dagbladet gjorde också själva en artikel av Løfsus uttalanden, under rubriken ”Brutala domen: – Skøjrt og ustabilt” med stora, braskande bokstäver, en artikel som de båda svenska kvällstidningarna hänvisade till.

    Vari ligger då Løfsus ”attack” och ”brutala dom” mot stackars Frida Karlsson? Løfshus får frågan om han tror att Frida Karlsson kommer att ta över som världens längdskidsdrottning efter norskorna Marit Bjørgens och Therese Johaugs mångåriga och totala dominans, och vad han tänker efter Karlssons dramatiska kollaps vid målgången av Tour de Skis fruktade bergsklättring nyligen.

    ”Jag tycker väldigt synd om Frida, att hon ska behöva uppleva det […] att hon har sådana perioder där hon drar rakt in i väggen. Det gör ju att jag inte helt och hållet tror att hon blir den nästa drottningen på samma sätt som Marit och Therese har dominerat i vart fall, inleder Løfshus och fortsätter:

    ”Men att hon är bra, och att hon kommer att dominera längdskidåkningen många år framåt, det är det inga som helst tvivel om. Men det är lite saker runtomkring som har hänt som gör att jag mister lite tro på att hon ska bli en enväldig drottning i vart fall.

    Løfshus betonar vidare att han inte har någon större insyn i vad som sker kring Karlsson och hur man i det svenska landslaget jobbar med att stötta henne, men att hennes tidigare frånvaro på grund av svårigheter med näringsintag i kombination med kollapserna gör att det känns ”ostabilt” och ”skört”.

    Løfshus säger att han hoppas att stöttningsapparaten runtomkring Frida Karlsson tar varningsflaggorna på allvar och att de får kontroll på det.

    ”Hälsa kommer före prestation. Det är ju det som skall vara utgångspunkten. Det hoppas jag för hennes del och för alla andra idrottsutövare”, klargör Løfshus, innan han avslutar:

    ”Frida är en väldigt, väldigt stor talang som har tränat systematiskt och bra under många år. Jag hoppas och tror att hon kommer att vara med och dominera längdskidåkningen i många år framöver. Om hon får ordning på hälsoutmaningarna blir hon svår att slå. Det hoppas jag att hon klarar.”

    Frågan kvarstår alltså: Vari ligger Løfshus attack? Svaret är naturligtvis att det alls inte handlar om någon attack. Snarare är det en regelrätt hyllning, där Løfshus samtidigt uttrycker en viss oro för Karlssons hälsobekymmer och hoppas att hon övervinner dem för att kunna dominera i längdspåret under lång tid framöver.

    Men varför vinklar då kvällspressen Løfshus utsaga som en ”attack”? Det handlar naturligtvis om jakten på klick och läsare. Dagbladet vet precis vad de gör när de rubricerar sin artikel med ”Brutala domen”. Mycket riktigt nappar Expressen och Aftonbladet – och även SVT, men med mindre braskande rubriker – på betet, och på onsdagen kunde Dagbladet publicera den förväntade uppföljningen under rubriken: ”Sverige reagerer: – Et norsk angrep”, där man går igenom de svenska mediernas rubriker och kommentarer. Den toxiska cirkeln är sluten.

    Men vad är då problemet med detta? Media vinklar väl alltid sina nyheter och överdriver? tänker säkert en och annan. Kommentarsfältet under Aftonbladets artikellänk på sociala medier fylldes snabbt av nationalistisk pajkastning, rena personangrepp och hatiska kommentarer mot Norge. En och annan uppmärksam kommentator påpekade att rubriksättningen var gravt missvisande och bad övriga att läsa artiklarna i sin helhet innan de kommenterade.

    Men i kommentarsfältet uttrycktes även aversion mot Aftonbladet i synnerhet och medier i allmänhet på grund av den vinklade rubriksättningen. Och här har vi kommit fram till pudelns kärna. Flera större undersökningar, bland annat från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, visar att förtroendet för svenska kvällstidningar år efter år är mycket litet bland svenskarna. De senaste åren har förtroendet för innehållet Expressen och Aftonbladet pendlat mellan 14 och 24 procent, medan förtroendet är större för de rikstäckande morgontidningarna och för lokaltidningarna, och allra störst för public service.

    Även om tilltag som det här berörda främst påverkar trovärdigheten för den aktuella mediekanalen, riskerar det också att påverka människors trovärdighet för medier i stort, vilket i sin tur riskerar att utvecklas till ett allvarligt demokratiproblem.

    De senaste åren har vi sett hur allt från populistiska troll i sociala medier till USA:s före detta president allt oftare spyr galla över så kallad mainstream media, något som innefattar all traditionell media. Även om man ska akta sig för att skyffla ansvaret för detta på medierna själva, bör vi i vårt dagliga arbete lägga oss vinn om att inte ge belackarna vatten på den populistiska kvarnen.

    Men också: skulle verkligen en rubrik som ”Norska hyllningen av Frida Karlsson” ge för få klick i jämförelse med attack-rubrikerna?

    Det säger i så fall ganska mycket om vår samtida polarisering och blodtörst.

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp