SÖK
MENY
I klimatkrisens skugga – mörkret och depressionen
Nu är mörkret här. I takt med klimatförändringen och allt mildare vintrar tvingas vi hantera allt fler snöfria, mörka dagar. Det kommer att påverka hur vi mår.
I helgen vreds klockan tillbaka en timme och mitt i allt blev novemberkvällarna extra tidigt mörka. Nu börjar den tiden på året då många går till jobbet i mörker och kommer hem i mörker. Om vi inte stävjar klimatkrisen kommer det tyvärr bli ännu värre.
Forskning visar att åtminstone 85 procent av den finländska befolkningen upplever små förändringar i humör, energi och sömn när vi går in i vinterhalvåret. Förändringarna är tydligare hos kvinnor och ungdomar. För vissa kan övergången från sommar till vinter dock vara väldigt jobbigt. 12 procent av finländarna lider nämligen av årstidsbunden depression, som på engelska heter Seasonal Affective Disorder (SAD). Symtomen är liknande som för andra typer av depression, men det finns vissa typiska tecken som karaktäriserar just den årstidsbundna varianten. Dessa är till exempel stor trötthet, ökat sug efter kolhydrater och socker samt svårigheter att koncentrera sig. Vissa personer med årstidsbunden depression rapporterar även nedsatt immunförsvar, vilket leder till att de kan drabbas av infektioner och andra sjukdomar.
I Finland kallas säsongsdepressionen ibland för ”kaamos-depression”, med hänvisning till det fenomen i norr där man går flera dagar utan att se solen. Långa mörka dagar i Finland avhjälptes tidigare till viss del av ett solitt snötäcke som fått världen att verka ljusare.
”Om marken är bar och vädret är regnigt, då verkar saker och ting mycket glåmigare. Snön reflekterar ljus och gör situationen annorlunda” säger en boende i nordliga Sodankylä till Svenska Yle.
Men det lindrande snötäcket är ett smältande minne för många. Som följd av klimatförändringen har medeltemperaturen i Finland blivit allt varmare och de kalla, gnistrande vackra vintrarna är allt mer sällsynta. Det permanenta snötäckets varaktighet har blivit 1–2 veckor kortare i landets södra och mellersta delar, i närheten av kusten till och med mer.
Till följd av den katastrofala klimatkrisen kommer medeltemperaturen öka mer och snabbare i Finland än i genomsnittet i världen. Det betyder ännu mindre vit reflekterande snö, som i sin tur ökar uppvärmningen av jordytan då mörk yta absorberar mer värme. Enligt en finländsk klimatrapport kommer även molnigheten öka i takt med det förändrade klimatet, vilket innebär att vintrarna blir ännu mörkare.
Finländarna brukar vilja fly de mörka dagarna med en södernresa, men enligt forskare är effekten av såna solflykter kortlivad. Efter två, tre veckor är symptomen ofta tillbaka. Till på köpet bidrar flygresorna till klimatförändringen som i sin tur ökar vårt mörkerproblem. Här gäller det alltså att tänka om.
Läkarna rekommenderar god kost, tillräckligt med sömn och social tid för att stävja den värsta vinterdeppen. Men även fysiska aktiviteter och nya hobbyn höjer humöret. Det finns alltså andra sätt att stävja vinterdeppen än att flyga till solen.
Tyvärr kommer vi inte kunna upphäva det redan tilltagande mörkret då vi redan rubbat klimatsystemen till den grad att temperaturerna börjat stiga. Men vi har fortsättningsvis en chans att behålla en del av våra vita vintrar – och med dem våra chanser till en god psykisk vinterhälsa. Ännu en orsak att ta klimatkrisen på största, mörkaste allvar.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
