SÖK
MENY
I skuldens skugga
Överskuldsättning. Ett långt ord med potentiellt livsavgörande konsekvenser.En krisande privatekonomi kan kännas både skamligt och hopplöst att hantera. Här behövs en bredd av insatser och samarbetande aktörer, men främst krävs det – som med mycket annat – att vi vågar prata om det.
”Skuldsatthet kastar en skugga över det soligaste av fält”. Så skrev den amerikanske författaren Robert Green Ingersoll på 1800-talet.
Skuld och överskuldsatthet har tagit olika proportioner och skepnader genom århundraden och har olika konsekvenser beroende på geografisk och socio-ekonomisk kontext, men det fortsätter vara en konstant akut och allvarlig fråga.
Ett tillstånd av lång och allvarlig skuldsättning, där individen inte längre kan betala sina löpande kostnader och lån. Det är en enkel definition på överskuldsättning. Det är ett problem som bara ökat under de senaste 10 åren i Finland. Covidkrisen befaras accelerera den trenden och har redan börjat sätta spår i den nationella utsökningsstatistiken. Åland är inget undantag.
Det senaste decenniet har skuldsättningen på Åland ökat i högre takt än på fastlandet och enligt Åsubs konsumentförtroendeindex har de åländska hushållen klart negativare förväntningar på både sin egen och Ålands ekonomi 2021 jämfört med finländska hushåll. Förra året utmättes 4,6 miljoner av ålänningarna. Antalet privatpersoner registrerade hos Utsökningsverket på Åland var 2 411.
Men bakom varje siffra finns en människa.
”Det känns ibland som att man är en andra klassens medborgare. Eller tredje.”
Det konstaterade ”Anders”, som figurerade i den första artikeln i Nya Ålands serie om överskuldsättning. Han berättade intimt och öppet om hur det känns att leva i skuldskuggan.
Anders är precis, som statistiken visar, långt ifrån ensam.
Men det blir ensamt om man inte kan prata om det. Just det är fokuset för de flesta rådgivningsinstanser som Nya Åland pratat med under de gångna veckorna. Folkhälsans skuldrådgivning, diakonin, rättshjälpsbyrån och Garantistiftelsen – alla poängterar de att första steget är att söka hjälp och att våga prata om sin situation. Att inte göra det kan få konsekvenser som sträcker sig långt bortom privatekonomins ramar.
Forskning visar att överskuldsättning kan kopplas till flera allvarliga hälsorisker, inte minst på det psykiska planet i form av depression och självmordstankar.
”Det är ju olika på människor. En del orkar och andra inte. Men man känner ju både morgon och kväll att man har den skulden och den vill jag bli av med”, konstaterar Anders.
Han själv har en positiv syn på livet som bär honom igenom svårigheterna, men poängterar att den skam många känner kring sin dåliga ekonomi kan vara livsfarlig.
”Det är ju så med den att det blir lätt att man tar till flaskan, sen mitt i allt till repet och sen finns det ingen återvändo.”
Ingen återvändo. Så känner många som är överskuldsatta.
”Någonstans händer det ofta att man tappar hoppet och känner sig så eländig att man slutar öppna räkningar.”
Det säger diakonen Lisbet Nordlund som möter många som kämpar med sin ekonomi.
Hon och många andra varnar nu för att coronakrisen kan göra att fler faller ner i hopplöshetens grop. Därför är det så otroligt viktigt att bekämpa överskuldsättning både preventivt och retroaktivt. Det har lyckligtvis vår nuvarande finländska regering insett.
En av de viktigaste prioriteterna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att minska just överskuldsättningen och de problem som är förknippade med den.
Förkortade lagringstider för betalningsanmärkningar, ett nationellt skuldregister och skuldkvotstak. Det är några av de verktyg och åtgärder som är på agendan.
”Det finns en bred konsensus i riksdagen om de här sakerna”, säger riksdagsledamot Mats Löfström som i Nyans intervju belyser det allmänmänskliga i överskuldsättningsproblematiken – att det kan hända vem som helst.
”När man tänker på sin egen bekantskapskrets, fastän man inte pratar om det så måste det finnas många som någon gång råkat ut för ekonomiska problem.”
Det är många som haft eller har en krisande privatekonomi. Men det finns ett stort samhällsintresse i att få folk tillbaka på banan. Det är bättre för både samhället och individen att människor inte sitter fast i en skuldspiral resten av sitt liv. Det finns hjälp att få – om man söker den.
Låt oss hoppas att så många som möjligt får verktygen och möjligheterna som gör att de kan ta steget ut ur skuggan och njuta av livets soliga fält. Och låt oss förhindra att fler fastnar i ett ekonomiskt mörker.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
