SÖK
MENY
Ideologin är viktigare än balans i finanserna
Skattesänkningar för rika och företag är resultatet av regeringen Orpos halvtidsöverläggning. Men rädslan för den växande statsskulden verkar vara helt bortblåst, trots att underskottet fortsättningsvis är enormt.
Den offentliga ekonomin måste balanseras och underskottet måste minska dramatiskt. Det har varit regeringen Orpos budskap sedan den tillträdde. Det har till och med varnats att om Finland inte får styr på utgifterna så kan vi bli ekonomiskt omyndigförklarade. Med det i bagaget har regeringen försämrat de sociala skyddsnäten i Finland. Enligt bostadsmyndigheten Ara ökar bostadslösheten i Finland för första gången på 12 år. Enligt Amnesty är det regeringens ”medvetna politiska val” som ligger bakom ökningen.
”Flera olika slags åtstramningar har drabbat samma grupp av låginkomsttagare”, säger Mariko Sato vid Amnesty till Hufvudstadsbladet.
Även arbetslösheten har ökat två år i rad och ligger nu på 9,3 procent. Värst drabbade är kvinnodominerade yrken och vad gäller långtidsarbetslösheten ökar den snabbast bland unga vuxna.
Trots att de mest utsatta finländarna får en allt svårare tillvaro och det offentliga underskottet fortsättningsvis är stort så tar regeringen höjd för stora skattesänkningar. Hur har vi råd med till exempel sänkningen av samfundsskatten? Samfundsskatten, som företag betalar, har sänkts under tidigare samlingspartistiska regeringar med målsättningen att flera företag ska etablera sig och ha råd att anställa. Men enligt Finansministeriet är det ett ineffektivt verktyg. Det finns ingenting som tyder på att resultatet blir det som regeringen önskar. Åtgärden beräknas kosta 830 miljoner euro, vilket säkert hade gjort skillnad i att betala av statsskulden.
Sänkt skatt får också låg- och medelinkomsttagare, men för den som är fackansluten minskar vinningen eftersom regeringen också slopar skatteavdraget för fackföreningsavgifter. Sammanställningar som Yle och Hufvudstadsbladet har gjort visar att de som tjänar mest är de som gynnas. Låg- och medelinkomsttagare får mellan 40 cent och en euro mer om dagen i plånboken av skattesänkningarna om man inte är fackansluten. De som tjänar 10 000 euro i månaden får 6,50 euro mer per dag.
För att stärka köpkraften är det smart att ge låg- och medelinkomsttagare mera i plånboken eftersom de med större sannolikhet också spenderar pengarna. För någon med 10 000 euro i månadslön lär årsbonusen knappast gå till den lokala handlaren.
Underskottet i den finländska offentliga ekonomin är fortfarande stort. Enligt regeringens egen prognos ligger det på 12,3 miljarder euro i år. Sedan ska det stabiliseras runt 9,5 miljarder de kommande åren. Både Finansministeriet och kreditvärderingsinstitutet Fitch har tidigare gjort bedömningen att statsskulden fortsätter att växa.
Regeringen gick till val på att få de offentliga finanserna i skick. Det används för att motivera alla nedskärningar i de finländska skyddsnäten. Men det är tydligt att ideologin trumfar den så omtalade balansen i statsfinanserna.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
